fisk var det här

Vid flera tillfällen när jag tagit upp en tidning och känt lukten av den så har jag genast tänkt fisk.
Död fisk. Död fisk med blodiga gälar. Död fisk som sprättas upp och tas ur. Död fisk från Storsjön fångad med nät eller utter eller pimpelspö. Död fisk från vattendrag på något fjäll. Vi åt en hel del fisk i min barndom. Egenfiskad fisk. Och fastän jag inte ätit fisk på 10 år så associerar jag fortfarande doften av tidningspapper och trycksvärta med att sprätta upp fisk. Ibland också med att tända upp i pannan, men det är väldigt sällan.
Jag skulle kanske försöka överföra associationen till den senare, snarare än det första.
Men i och med att jag tänker tända upp i pannan och eldsprak så kommer jag att tänka på hur otroligt hemskt det var när lagårn brann upp hos mormor och morfar.

Det brann även på Jonsson & Paulsson idag. Kimpansen ringde halv nio och upplyste mig om att han stod ute och frös och att brandkåren var där. Han hade inte hört något brandlarm så de fick gå runt och säga till alla på stället att utrymma byggnaden.
Man kan ju tycka att det borde finnas något slags brandlarm på ett ställe som befattar sig med farliga gaser och svetsrobotar.
Det är illa ställt med brandlarm även här i detta hyreshus. Det borde vara obligatoriskt med brandvarnare i hyreshus. Sånt ska man väl inte behöva köpa själv eftersom det borde ligga i hyresvärdens intresse att få huset räddat så fort som möjligt. Nå. Tur att jag har en brandvarnare för jag börjar nämligen bli lite nervös över alla bränder som utbrutit på ställen jag vet om. Hmm jag ska nog gå och kolla batterierna nu med en gång...

Ska de verkligen ta över典

****************************************
Keyboard error or no keyboard present

Press F1 to continue, DEL to enter SETUP
****************************************

Är det inte lite väl motsägelsefullt典
Om min dator inte kan hitta tangentbordet, hur ska den då märka om jag trycker på någon tangent典 Okej, nu har jag ett tangentbord som funkar sådär (alltså någral tangenter fungerar helt enkelt inte. Tillexempel Ctrl, Alt och Delete. Ironiskt va典) men om jag inte hade haft något tangentbord skulle ovanstående text antagligen göra mig ännumer frustrerad. DU KAN INTE BE MIG TRYCKA F1 OM JAG INTE HAR NÅGON F1-TANGENT ATT TRYCKA PÅ!
Eller DEL för den delen heller. Fast nej, det är mer frustrerande att få det där felmeddelandet när man har ett tangentbord för antagligen vet man om själv ifall man inte har ett tangentbord kopplat till datorn och då får man helt enkelt räkna med dett sådant felmeddelande. Jag räknar inte med att min dator ska komma med sådana uppmaningar när jag uppenbarligen har ett tangentbord, men oavsett om man har ett eller inte så fungerar det alltså inte att trycka på någon tangent i detta läge. Det säger sig själv. Datorn ber mig alltså använda något den själv sagt att den inte kan hitta eller som det är fel på. Vad förväntar den sig för resultat av min tryckning典Att den plötsligt, som genom handpåläggning, ska känna tangentbordet igen典 Hittills har det aldrig lyckats. Varken med F1, DEL eller valfri/alla. Nej nej. Istället får jag starta om datorn några gånger tills den slutar förneka att det finns ett tangentbord, för jag VET att det finns ett, även om det inte fungerar som jag vill. Detta felmeddelande är en styggelse och det skrämmer mig en aning. Jag vill inte att datorer som kommer med sådana felmeddelanden ska ta över världen. Om det nu blir så. Vissa tror det. Vissa säger att det redan håller på att hända. Jag anser att världen redan består av ett antal människor som kommer med sådana ologiska uppmaningar och att det är de som lärt datorerna att uppföra sig så.

I min upprördhet vill jag påstå att de där människorna måste ha varit karlar.
Och hur står det till med världen idag, den värld som mest styrs av karlar典
Just det.

jag av skyr sär skrivning!

Jag har gett mig fanken på att jag ska tycka om mig själv.
Det är svårt. Tycker jag. Andra påstår att det är jättelätt att tycka om mig. De är lite knäppa i huvet eftersom de tycker det men om de nu ändå tycker om mig så borde väl också jag själv ge mig en chans. Så igår gav jag mig själv en kram. Inne i huvet alltså inte på riktigt för det är inte så skönt. Det fungerade faktiskt ganska bra och jag gav mig några kramar till och försökte lägga samma känsla i de kramarna som jag lägger i kramarna som jag ger till de jag tycker om. Sen tänkte jag på G som är så snäll så han t.om besökte mig i drömmen och kramade mig eftersom han bor så långt borta. Överraskningen var total när han ringde mig ikväll för att höra hur det stod till med mig. Han är kanske världsbäst på att kramas så man känner sig trygg och omtyckt. Det finns ett par till som kramas lika bra men de behöver inte ytterligare egoboost från mig.
Apropå boost så översattes det till öl i undertexterna till My name is Earl. Jag fattar inte hur de fick till det. De översatte också ordet worm till orm. Det är bara några exempel förutom läskiga särskrivningar så jag anstränger mig verkligen för att inte se undertexterna. Jag klarar mig fint utan dem. Varför tar jag inte jobb som översättare典 Man måste väl få tillgång till en ordbok för såna ord man inte kan översätta典
Ja, översättare...
Det kanske jag skulle kunna bli bra på.

*bhok*

Curling. Jajamän. Supporter för min brors lag.
Jag nöjde mig med att se en av matcherna eller vad de nu kallas.
Tack vare mitt stöd vann de den. Vill jag gärna tro. Det ville visst de också. Jag kanske ska bli deras maskot. Men då ska jag se till att ha något att sysselsätta mig med samt varma kläder.
Bhok är ljudet som stenarna gör när de krockar med varandra. Chhhhhhhhhh är ljudet stenarna gör när de glider över isen och resten av ljuden i lokalen kommer oftast från spelarna själva. En del var jobbigt högljudda när de skulle be sina medspelare göra något särskilt, men min brors lag och deras motståndare höll kommunikationen mellan stenivägskjutsare, isgnussare och stenplaceringsplanerare (mina egna termer vill jag upplysa er om) på en lagom ljudnivå.

Nå, jag har varit med om tråkigare stunder än de två timmarna i curlinghallen idag.
Som exempelvis resterande timmar från det att jag kom hem tills nu ungefär. Jag har ett mycket begränsat socialt liv. Ibland är det skönt, men mest är det tråkigt och bryter ner mig. Jag måste fanken hitta mig några hobbies. Jag funderar på att ansöka om jobbet som drottning. Nu ska jag titta på några avsnitt till av My name is Earl sen ska jag gå och lägga mig och hoppas att det blir en bättre dag imorgon.

Lika stabil som Windows

Jag har slutat undra varför mitt humör är som det är och försöker bara stå ut med det.
Det är dock lättare sagt än gjort. Jag blir galen på mig själv!
Helgerna är ofta värre eftersom jag då drabbas av rastlöshet och vill hitta på saker och umgås med min konstant trötta sambo som helst sitter framför datorn och vilar upp sig efter en lång arbetsvecka.
Det bästa vore alltså att låta honom vara. Det har jag insett nu. Vi behöver inte umgås på mitt sätt, dvs göra saker tillsammans. Vi är ju nästan jämt i samma rum ändå. Så imorgon ska han slippa umgås (istället ska han spela x-box med mitt ex) och jag ska leta mig ner till curlinghallen och vara ett stöd för min bror. Jag har ingen aning om hur curling fungerar. Min bror säger att curling är som schack på is. Jag är jättedålig på schack så det är ju tur att det inte är jag som ska putta stenar över isen. Nej jag nöjer mig med att vara ett uppmuntrande stöd, samt dricka en eller annan kopp kaffe.

Nu ska jag återgå till filmen jag tittar på. High Fidelity. En av mina favoritfilmer. Den gör mig sådär melankoliskt mysig och nästan lite irriterad, ungefär som personen jag förknippar filmen med gör mig.
Dessutom gillar jag både John och Joan Cusack som skådespelare.

WORD!

" i think love mostly sucks unless youre in it and then its just mostly trickin you."

Just nu har Randy de skönaste funderingarna.
Det är fint att starta dagen med några avsnitt My name is Earl. Idag hittade jag Randys blog. Underbart! Vi är på ungefär samma nivå Randy och jag.

Fnö och fnulingar

Mycke fnö blire.

Det snöar igen och Xhiobhon sitter och tittar på snöflingorna som fladdrar runt som den där knasiga och skelögda gremlinsen.
Igår tog jag en promenad. Den råkade bli längre än väntat. Först hamnande jag på gator som jag aldrig varit på förut. Gamla hus. Fina på sitt sätt. Så helt plötsligt var jag vid Kvantum i Odensala och istället för att gå samma väg tillbaka pulsade jag genom snöblåst (motvind, men det var härligt uppfriskande och jag kände mig som då vi som barn brukade leka ute i mörkret hemma. Vi åkte snowracer ut på åkern eller lekte mörkerkurragömma i skogen) och mot Lillänge där jag vände uppåt och skrämde livet ur en hund med min svartgnuttutstyrsel. Strax innan OKQ8 ringer min bror och han följde mig hela vägen hem via telefonen. Senare räknade jag ut att jag antagligen gått mer än en mil. Många tankar han vandra genom huvudet.
Jag fick också en blåsa på tån. Typiskt.

Helgen stundar. Jag borde försöka masa mig ner till AF med ett papper. Hur är det egentligen med det papperslösa samhället som skulle bli när datorerna kom och invaderade våra liv? "VAR GOD SKRIV TYDLIGT, TEXTEN LÄSES MASKINELLT"
Mah!
Dessutom har jag svårt att hitta pennor som går att skriva med. Vart tar de tar vägen? Douglas Adams har skrivit något om den saken i en bok. Jag tror den heter Liftarens Guide Till Galaxen. Han skrev den på en dator tror jag. Eller en skrivmaskin. De är svårare att tappa bort än en bläckpenna.
Han gillade datorer, Douglas Adams. Jag med. Men nu måste jag försöka hitta en penna så jag kan fylla i det där papperet.

Fler med funderingar kring miljöpolitiken

Jag sorterar mina sopor. Det har jag säkert nämnt tidigare.
Med sopsorteringen vill jag tro att jag slår ett slag för miljön. Jag har heller inte på TV:n i onödan eller låter lampor lysa för sig själva. Jag har ingen mikrovågsugn och ingen vattenkokare så där måste jag tyvärr erkänna att jag slösar på energi eftersom jag bara har spisen att tillgå. Och jag använder mer vatten än jag borde när jag diskar, men det tar jag igen när jag duschar eftersom jag vanligtvis stänger av vattnet medan jag schamponerar håret. Jag samåker med andra om jag åker bil, eftersom jag själv inte äger körkort och när jag ska någonstans inne i stan så använder jag mig av mina fötter. Tåg är för mig ett mycket trevligt sätt att färdas under rätt omstädnigheter, dvs så länge man inte har jobbiga människor i samma vagn. Sådant kan man oftast planera genom att välja avgångar då det är mindre troligt att dessa människor åker. Tillexempel brukar det inte vara så många fulla apor på X2000 från Ö-sund kl 6 på en tisdag eller onsdagsmorgon. Inte heller så många småbarnsfamiljer. Däremot kan det nog vara en hel drös av båda sorterna på "skidåkartågen" 84:an och 76:an som är framme i Åre 21 respektive 8:20 (ungefärliga tider). Torsdag och fredag vanligtvis. Söndagar och måndagar är väl hemresedagar så då ska man också passa sig att åka någonstans om man inte har starka nerver.

Vart vill jag komma med detta, jo att jag aldrig någonsin flygit. Bara på egen hand från taket på hundgårn hos grannen, samt den där gången min hjärna sa åt mig att pröva Big Jump i Bydalen. Ehmmm...
Nå, nej jag har aldrig flugit med flygplan eller helikopter. Många flyger helt onödigt mycket särskilt när det finns så många lågprisflyg. Skulle man förvånas om man tog en kik i deras soppåsar då典
Nej jag tror att folk som flyger och struntar i att de tär på miljön inte heller sopsorterar, eller så gör de det halvhjärtat, tillexempel nöjer sig med att lägga glas i glasinsamlingen och kanske pantar petflaskor.

Det som eldat upp mig idag är Staffans blogginlägg om just detta med miljöpolitik. Jag håller med Staffan*. Det räcker inte med att ta tåget till Arlanda. Ta tåget till Köpenhamn. Det gjorde vi i gymnasiet och det gick så bra så**. Man kan ta sig från Köpenhamn till Thailand och Marocko (det är väl dit många åker för att ha sina semestrar) utan att flyga. Det blir förvisso lite drygare men man får å andra sidan se mycket mer och man sparar på miljön men jag gissar att det är väldigt många som inte bryr sig ändå så vad sitter jag här och jiddrar för典
Någon gång kommer jag kanske att flyga, men då ska jag se till att ha sparat på miljön ordentligt först. Det bästa jag kan göra för miljön är att sluta äta lök och kål.


*Staffan var min fotolärare på PC. Han är en mycket sympatisk karl som dock inte fick se mig göra några större framsteg som fotograf eftersom jag aldrig någonsin kommer lära mig det där med bländare och slutartid eller motljuskompensation...

**Skolresan till Köpenhamn var superkul och späckat med konst och arkitektur och det var härligt att strosa runt bland egyptiska skulpturer och neonlysrörsinstallationer. Jag skulle vilja åka tillbaka dit igen. Men det är svårt att hitta någon att åka på konstresa med. Det är synd.

Hur mycket vatten behövs för att släcka en skolbrand...典

Nej jag ska hålla tyst om vad jag har för fördomar om Järpen. Det är ungefär samma fördomar som jag har om Torvalla och i Torvalla har sanerarna snart gett upp mot klottret.
Järpen ja. Jag skulle ha gått gymnasiet i Järpen om det inte varit för att det program jag valde inte fanns där. Lucky me kan jag tycka. Min bror och hans flickvän och många andra barn och ungdomar har däremot tillbringat många stunder i lektionssalarna på Racklöfska. Eller i cafeterian. Jag var bara på plats när min bror och hans flickvän och deras vänner tog studenten.
Han blev kvar i Järpen efteråt. Där har han sina vänner och sitt liv. Racklöfskaskolan är inte bara en skola för Hillbillytyper. Vissa blir faktiskt något också. Jag kommer inte på någon på rak arm, men nog finns det någon. Min bror blev, troligtvis mer tack vare min mors goda uppfostran och hans egna starka karaktär(hehehe där var jag väl finurlig!) än själva skolan, en riktigt fin typ som igår kväll bekämpade lågorna som våldförde sig på skolbyggnaden.

Men redan i somras var han i samma område i samma ärende fast i mindre omfattning då någon tuttat på en papperskorg såatteeee man kan fundera på om branden var anlagd eller inte. Fördomarna säger mig att det kan vara så, men min imbecilla tro på att människor trots allt har lite vett i skallen vill att det inte ska vara så. Min moster befann sig på plats då det började brinna eftersom hon jobbar där emellanåt så min mor var inte bara nervös för sin sons skull utan även för sin lillasyster men hon pratade med dem båda igårkväll så det ingen fara med någon av dem, eller andra heller för den delen och tur är väl det. Jag tänker inte negligera värdet av det som gått förlorat i material och arbetsväg, men att ingen kom till skada är ändå det viktigaste. Det måste ändå vara en bedrövlig syn och en traumatisk upplevelse för de flesta inblandade.
Jag har ringt min bror och försökt få en kommentar om det hela utan att lyckas. Gissar att han nog har varit lite upptagen (bror till vänster).

Nu väntar jag med spänning på att käre bror ska höra av sig så jag får veta lite detaljer om exakt hur duktig han och resten av the fellowship of the firehoses var. Både Hallen och Kräkom fick ju bistå med wasser und muscles.
Mest av allt längtar jag efter att få träffa honom och hans finska pinne på fredag. Löve löve.

fixed width

Emily fattade visst inte...

The lemune (lemon+prune)

En 27-åring i förfall.
Det är helt okej att byta upp sig.
Mina gamla kärlekar har bytt upp sig.
De skaffade sig 23/24-åriga smarta brudar som har riktiga jobb och som är söta och duktiga på allt möjligt.
Muppen får dras med mig, den sura gamla kärringen.
Ett tag till.
Det känns precis som då jag hade grupparbete i skolan. Den grupp jag hamnade i presterade absolut sämst och jag är helt säker på att det var mitt fel. Att det var jag som borde styrt upp det hela men verkligen inte kunde. Detta gäller även relationer. Jag försöker men det går helt åt helvete varenda gång. Fuck it.
I USA har de säkert sådana kort som man kan köpa och skicka till sina ex eller gamla datingsnubbar. Kort som säger: Grattis till dig som lyckades slingra dig ur mitt grepp och fly och skaffa dig något bättre. Grattis grattis.
Till Freddan menar jag det med hela mitt hjärta. E passar dig som en schmäck.


Jag. känner. mig. som. en. lögn.


Need I say att jag begravt Självkänsla nu典






Peter Murphy - gliding like a whale.

Vackert och tomt

En del ögonblick är den enskilda varelsens upplevelse.
Andra är till för att delas.
När sådana ögonblick inträffar utan att man har någon att dela den med kan upplevelsen bli väldigt splittrad.
Där gick jag i en vacker vinterkvällsvärld, som hämtad ur en sagobok - eller Narniafilmen, och kände mig ensammast i hela universum.

Ungefär som den där natten för ett par månader sedan.

Ronryyyyyyy...*nynn*

misantropi

De går ihop och attackerar mig samtidigt.
Folk med puckade kommentarer som jag ändå lyckas ha överseende med genom att ta det som galghumor. (Januari särskilt är en jävligt jobbig månad psykiskt för mig och har varit det i många år men det blev inte bättre av apskiten till granne pajade mig lite till förra året)

CSfarkingjävlaN som plötsligt börjar ta betalt för 2006! Nej jag har för helvete inte 850 spänn att avvara till er. Och abslolut inte 1500 spänn (fr.o.m april). Deras återbetalningssysten är helt vrickat.

Min armbåge. Jag får förvisso skylla mig själv som inte har ro att låta den vila utan ändå städar och hjälper till med flytt.

Katternas päls. De släpper ifrån sig sjukt mycket hår just nu. Rena rama invasionen av hårtussar på golvet. Jag gissar att fördelningen procentuellt av håret är 90 katt, 8 råsa och 2 mupp. Varför skaffade jag mig inte en ödla? Den kunde ha hetat Liv så kunde den ha parat sig med Döden (en snygg skåning) och fått små Nirvanor eller något.
Fast en ödla snurrar inte runt på en stol och jamar och ser söt ut för att få uppmärksamhet och gos.

Glasögonen är repiga som fanken och sedan länge för svaga för mina ögon. Nu skär de dessutom sönder öronen. Blah.

Det är små saker. Något någon gör eller inte gör, säger eller inte säger. Saker jag själv gör/säger eller inte. Ja, visst jag borde "släppa det" men det går inte.
Jag kan inte sortera all skit just nu. Det bara samlar ihop sig och sätter sig i kroppen. I axlarna, i ryggen, i huvet och i magen.

Kakka.

Blooood!

En del filmer griper tag i en.
Nu har jag sett Eastern promises.
Om jag börjar analysera filmen så kommer allt jag tyckte var gripande med den att försvinna för att ge plats åt en massa frågor. Så jag låter bli. Jag nöjer mig med att konstatera att det otvivelaktigt pågår sådant därute hur mycket man än försöker förtränga det.
...

Blonde moment

Idag när jag skulle klä på mig för att masa mig ner på stan så fastnade en hårtest i blixtlåset på munkjackan.
The blonde moment:
Jaha, vad gör jag nu då?
Jag visste alltså inte vad jag skulle ta mig till. Skulle jag dra i dragkedjan och slita på håret och kanske trassla in det ännu mer? Skulle jag kanske klippa av det?
Till slut sansade jag mig och började dra loss tåt för tåt.
Stånk.
Jag vet. Jag är blond egentligen, men jag trodde faktiskt att om jag färgade håret svart så skulle jag bli smartare och slippa de här stunderna då jag känner mig som Linda Rosing. Jag hoppas att likheterna mellan oss stannar vid intelligensnivån (Klykis och K håller tyst!).



Nu ska jag ta mina blonda hårrötter till soffan och läsa sista avsnittet i The life and times och Scrooge McDuck. Jag kommer aldrig läsa Brott och Straff och definitivt inget av Liza Marklund, Stieg Larsson eller Jan Guillou. Jag föredrar Douglas Coupland och Neil Gaiman. Och Don Rosa.

April?

I söndags var det ett underbart väder med massa snö och solsken.
Sen kom värmen och töade bort nästan allt.
Nu snöar det.

Vårväder i januari. Fjantigt!

Humor

Den låga humorn finns överallt. Särskilt i Eriksson/Jönsson-släkten.
Den underlättar vid flytt.
Skratt är allvarliga saker. Skratt behövs. Skratt är medicin.

Det där genomhelakroppen-skrattet jag hade för ett par år sedan vill jag ha tillbaka. Jag saknar det.


Idag har jag förhoppningar om att allt kommer att bli bra till slut. Det är en sån dag. Post mortem.

"Hey hey, do the..."

Jag skickade ett sms till muppen och förvarnade honom att hans hjärna kommer bli uppäten när han kommer hem i eftermiddag. Övertygad om att det är såhär en zombie känner sig så går jag helt in i rollen som en sådan. Och zombies äter hjärnor. Det vet alla. En mystisk skånsk pojke sa en gång att aphjärna smakar jordgubbssylt. I brist på andra tvivelaktiga vittnesmål tänker jag förutsätta att det är så och eftersom människor, i synnerhet kimpanser, är apsläktingar så torde även sambons hjärna i sådana fall smaka jordgubbssylt. Hmm.
Min bror åt ankhjärna i Kina och hävdar att de inte smakar just någonting. Kan vara så att konsistensen blir så överväldigande att smaklökarna inte kan registrera någon smak. Flottigt slemmigt och lite puddingaktigt. Låter inte som en fenomenal gastronomisk upplevelse.
Nej ja.
Jag tror jag låter bli att prova.

Däremot klarar jag de andra zombieuppgifterna väldigt bra: Gå runt med tom blick och stöna, samt riva ner grejer som kommer i min väg. Man kan ju bara föreställa sig frustrationen över att inte kunna se ordentligt med den tomma blicken, eller böja på lemmarna eftersom de har en släng av rigor mortis, så är det inte så konstigt att zombies har sönder grejer. Men vad ska jag skylla på?

Undrar om det är fysiskt möjligt för en zombie att spela gitarr?

Nerdimpen

Första pjuklarven har brytit sig ut!
Grattis till de (förmodligen) stolta föräldrarna, farmor, farbror, fastrar och farfar och plastfarfar.
Sååå var det bara en kvar då. ;)
Ettan kom, tvåan kommer så småningom! *klapp-klapp-klapp, klapp-klapp-klapp*

Snabb och lös

Det har nog varit en sån dag idag.
Fast and loose
Ett internt skämt jag har med mig själv tror jag bestämt.
(Ibland har jag sånt för mig. Jag skrattar för mig själv och retar upp små nyfikna i en strut-muppar för att de inte fattar eller inte får veta. Skrattar gör jag ändå. Jag skrattar åt mig själv också.)
Fast and loose.
Jäppski.

Jag drar på mig lurarna och gömmer mig med Life Of Agony - Angry Tree och Love to let you down. Känner jag mig månne lika miserabel som jag gjorde i våras? Ja det gör jag. Mörker ute. Tungt att gå också. Som då. Gårdagens adrenalinrus och efterföljande gladhet tycks långt borta.
Det är alldeles för länge kvar tills pizzorna ringer på dörren.

Shira dödade just en blomfluga med tassen! Duktig kisse. Nu sitter hon på den. Jaha, detär så man gör? Den fastnade i hennes päls så hon måste tvätta bort den istället för att jag ska torka flugkadaver från bordet. Disktrasa och katt och flug/spindel/småkrypsmördare i en och samma. Praktiskt.

Livsnjutaren

De 3 s:en.
Mojning.
I SO need that now.

Lilla pippi!

Gbg vs Ösd (del två)
080126
Jao.

Den tar vi, sa polisen!

Älskade Tammy!

Hennes sätt att sjunga liksom sammanbitet och sorgset säger lika mycket som texten i sig.




" 'cause after all, he's just a man.. "
Det ska väl vara någon slags tröst antar jag, även om det inte känns så just nu.

Y-band

-EMO EMO EMO-



Det är så sött så det är inte klokt och jag hör en gnutta rasp i rösten. Undrar om han också är förkyld?


Idag fick jag order från min handläggare på AF att ta det lugnt(!) en vecka pga armbågen. Lever jag månne i en egen liten värld? Ska inte AF ägna sig åt att skälla ut folk för att de inte har jobb/sysselsättning? Hmmm. Nåja, jag tänker inte protestera. I morgon har jag tvättid mellan 06:00 och 10:00, sen ska jag masa mig till Lärcentrum med en lapp. På torsdag ska Knoll und Tott (på spanska heter de X y Z - jag är så kulig och finurlig...ehm...?) få sitt och någon dag nästa vecka ska jag mysa och vara sympatitrött med Junior och hennes maginnehåll.
Men så länge jag kan ska jag undvika att anstränga högerarmen. Detta gäller även städning, vilket innebär att muppen kommer få ta på sig den uppgiften. Tjohej.

Och nej, det verkar inte bli någon flytt precis just nu. Det var lite synd för jag behöver bli av med grejer...

Jag är allt en mes

Om jag får gratis tradolan så kan jag jobba vidare ett tag till.
Klart jag kan jobba! Morfinera mera så ger jag blanka hallsberg i att det gör ont. Ai ouill ouööök ännyouäij.
Jao.
Shvuuuuh.
Idag har jag använt toalettpulver. Det var något nytt. Totalt värdelöst att rengöra med.

I'm moving on

Jag är nu till 73 % inställd på flytt söderut.
De andra procenten går åt att noja över svårigheter som skulle kunna uppstå samt funderingar på om det inte är lika bra att flytta utomlands om jag ändå ska flytta. Liksom.
Robert Plant och Alison Krauss gör det inte direkt lättare för mig med sin musik som framkallar längtor efter promenader eller behagliga samkväm på en terass i kvällssol med ljumma vindar som får några hårstrån att fastna i minigångjärnet på solglajorna.

Ah... Men södra Sverige får duga så länge. Om det nu blir något.
Ja, jo jag hoppas nog det ändå.

Hon kallar oss töntar

Som katt har man vissa intressen. Till exempel att äta, sova och leka med älsklingsmusen. Eller uppfostra den osnutna vildan. Som tvåfoting har man lite samma intressen fast annorlunda. De sover äter och leker de också. Min människas människa har ett intresse som jag blivit lite förtjust i. Han har sagt att det har något med hundar att göra. Hundar har jag träffat och de är hemska! Men jag har inte sett nån hund i lägenheten på jättelänge TROTS att människohanen påstår att det skäller. WoW. WoW!
För att verkligen vara säker på att inga hundar är i närheten så har jag under en längre tid smygit omkring vid hanens safe-place och kollat runt lite. Hundlöst! Däremot har han ett fönster där det syns massa saker som rör på sig. Det var himla kul att titta på! Så nu är jag fast. Jag trodde aldrig jag skulle beblanda mig med hundiga saker men WoW är inte läskigt som riktiga hundar är.
Min människa bara suckar och rullar med ögonen och kallar oss töntiga.
Töntig kan hon vara själv.

Se upp, den där mångbeningen kommer ju snart och jagar dig!

Finheter

Xhiobhon har mjuk och fin päls som släpper ifrån sig många små hår som sätter sig i ens näsa och ögon när man gosar med henne.
Nu har jag blivit extra förtjust i hennes öron. De är inte lika håriga men fortfarande mysiga och ikväll luktar de varmt och ovanligt o-kattigt. Jag associerar till min barndom. Mysko.
Shira ligger i Moses och mår gott. Under Simpsons kunde jag inte låta bli att reta henne tills hon började morra sådär sött. Sen blev jag vän med henne igen, för hon blev inte så jättesur. Hon fattade att jag bara var på miffobushumör. Hennes öron luktade mindre angenämnt.
Båda mina katter är superfina och helknäppa.

Idag sa min armbåge ifrån. Idag, såhär näst sista "arbets"dagen så fick den nog. No more dammsugning av mattor. No more moppande. Alvedon hjälpte inte. Jag hade velat få outspädd morfin inskjuten i armen. Men jag bet ihop och städade ändå. Dessutom var damen så otroligt snäll. Hon försökte bjuda mig på choklad som jag inte kunde äta, men då rotade hon rätt på en chokladbit som inte innehöll mjölk. Vilken underbar människa! Intelligent och söt var hon också. Hon sa att jag såg trevlig ut. Detta trots att jag hade på mig en sunkig t-shirt, muppens städvänliga nya jeans med bondhäng (som alltid när det är jag som har på mig brallor eftersom de missade att ge mig kvinnligt formade höfter och rumpa när jag tillverkades) och dessutom hår som stod åt alla håll och kanter. Hon var så fin. Hon ville att jag skulle komma tillbaka så jag tror att hon gillade mig skarpt. Lilla söta damen. Hennes dotter mötte jag som hastigast när jag kom dit och hon bjöd mig till hennes arbete om jag någon gång var i Stockholm. Jahaja. Kontakter är alltid bra att ha. Det är förbaskat vuxet med kontakter. Men ska man vara riktigt vuxen kallar man det nätverk. Jag har utökat mitt arbetsrelaterade nätverk idag. Tjohej. Särskilt bra måste det vara att ha chefer i nätverket tänker jag mig...

Nå. På tisdag ska jag ha ett möte med AF och min "chef" på Handtaget så då får vi se vad som händer. Men min armbåge har redan sagt sitt. Dags för något nytt. Någon annanstans. Wooooh scary!

Jeijvettveijs

Hej hupps. Kanske vi satsar på en repris från i somras.

Då måste jag lära mig att prata sådär konstigt....

Åh men tack så hemskt mycket!

Älskade sötaste finaste underbaraste Jönsson (med karl) fick mig att tappa andan och sen börja skratta hysteriskt. Jag fick nämligen denna i födelsedagspresent:

För att väga upp tilltaget så fick jag även lite frukt. Så snällt. De kan räkna med att jag ska spela skivan för dem nästa gång de kommer på besök. Kanske ska jag ta med dem när jag hälsar på dem också så jag kan spela den där. Hehehe.

Sen fick jag andra fina grejer också. En håltagning av valfri kroppsdel, en trisslott och massa SUKLAT! av Kimpan. Body Shop-grejer och SUKLAT (organiskt odlad fin god suklat)! av F och E.
En låttext om Dingle av K. Mouaha.

Hey, jag fick bra skit. I topp med presenterna var ett sms från min äldsta mosters man. Han kom ihåg min födelsedag! (Det verkar inte min far ha gjort men det gör inte så mycket.)
Muppen har också skött disken hela kvällen. Det är härligt och väldigt uppskattat också.
Nu ska jag gå och lägga mig och ladda för de två sista dagarna som sällskapsdam åt pensionärer.
Nytt jobb sökes. Vartsomhelst. Gärna på Aruba eller så...

Tack alla som gjorde den här dagen extra fin.

Grattis jag vann inget avgassystem (ifrån Datsun)

Jag har ägnat dagen åt att ladda batterierna litegrand, för ledigheten över jul och nyår hade nästan ingen verkan alls. Således har jag tillbringat tiden med att titta på lugnande bilder från Bonaires, Aruba och en fin liten maldivisk attoll. Jag blev ypperligt stöttad av en kär vän som piggade upp mig och, så att säga, blåste lite liv i mina drömmar.
Det var alltså så nära jag kunde komma att faktiskt spendera dagen på en avlägsen varm och solig strand med behagligt sällskap. (Tack för att du gjorde min dag bättre än jag väntat mig)

Jag gick också igenom mina bulgariska fördomar. Troligtvis har jag rätt. Det har jag alltid. Utom när jag har fel.

Jag tog mig igenom en del telefonsamtal i morse också. Mycket givande på sina håll. Jag kommer få en avi från Folksam, min remiss på psyk är borta så jag måste ringa hälsocentralen igen, och.. min granne ÄR dum i huvet. Det sista var definitivt en sorts present, ja seger för mig eftersom jag ett tag trodde att det bara var mig han gav sig på. Nejnej, HSB har tydligen fått in fler klagomål. Mystiskt att det inte går att vräka idioten.

Nu väntar kockande av tomatsoppa (med passerade tomater. Jag fick höra samma skämt i två olika versioner med en knapp halvtimmes mellanrum. Ja, det är humor..) och sen eventuellt ett rulltårtebak ifall nån stackars jäkel dyker upp för att få lite fika.