Jag har slutat undra varför mitt humör är som det är och försöker bara stå ut med det.
Det är dock lättare sagt än gjort. Jag blir galen på mig själv!
Helgerna är ofta värre eftersom jag då drabbas av rastlöshet och vill hitta på saker och umgås med min konstant trötta sambo som helst sitter framför datorn och vilar upp sig efter en lång arbetsvecka.
Det bästa vore alltså att låta honom vara. Det har jag insett nu. Vi behöver inte umgås på mitt sätt, dvs göra saker tillsammans. Vi är ju nästan jämt i samma rum ändå. Så imorgon ska han slippa umgås (istället ska han spela x-box med mitt ex) och jag ska leta mig ner till curlinghallen och vara ett stöd för min bror. Jag har ingen aning om hur curling fungerar. Min bror säger att curling är som schack på is. Jag är jättedålig på schack så det är ju tur att det inte är jag som ska putta stenar över isen. Nej jag nöjer mig med att vara ett uppmuntrande stöd, samt dricka en eller annan kopp kaffe.
Nu ska jag återgå till filmen jag tittar på. High Fidelity. En av mina favoritfilmer. Den gör mig sådär melankoliskt mysig och nästan lite irriterad, ungefär som personen jag förknippar filmen med gör mig.
Dessutom gillar jag både John och Joan Cusack som skådespelare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar