misantropi

De går ihop och attackerar mig samtidigt.
Folk med puckade kommentarer som jag ändå lyckas ha överseende med genom att ta det som galghumor. (Januari särskilt är en jävligt jobbig månad psykiskt för mig och har varit det i många år men det blev inte bättre av apskiten till granne pajade mig lite till förra året)

CSfarkingjävlaN som plötsligt börjar ta betalt för 2006! Nej jag har för helvete inte 850 spänn att avvara till er. Och abslolut inte 1500 spänn (fr.o.m april). Deras återbetalningssysten är helt vrickat.

Min armbåge. Jag får förvisso skylla mig själv som inte har ro att låta den vila utan ändå städar och hjälper till med flytt.

Katternas päls. De släpper ifrån sig sjukt mycket hår just nu. Rena rama invasionen av hårtussar på golvet. Jag gissar att fördelningen procentuellt av håret är 90 katt, 8 råsa och 2 mupp. Varför skaffade jag mig inte en ödla? Den kunde ha hetat Liv så kunde den ha parat sig med Döden (en snygg skåning) och fått små Nirvanor eller något.
Fast en ödla snurrar inte runt på en stol och jamar och ser söt ut för att få uppmärksamhet och gos.

Glasögonen är repiga som fanken och sedan länge för svaga för mina ögon. Nu skär de dessutom sönder öronen. Blah.

Det är små saker. Något någon gör eller inte gör, säger eller inte säger. Saker jag själv gör/säger eller inte. Ja, visst jag borde "släppa det" men det går inte.
Jag kan inte sortera all skit just nu. Det bara samlar ihop sig och sätter sig i kroppen. I axlarna, i ryggen, i huvet och i magen.

Kakka.