Lite semesterbilder från Boxholm

Hej alla glada! Vädret i Boxholm är fantastiskt och det finns mycket att se och göra när man inte tillbringar dagarna på stranden med att lapa sol och glo på toplessbrudar....

Så kunde det ha stått i ett vykort om jag hade velat ljuga, som man tydligen brukar göra på vykort, enligt aftonbladet. jag skriver sällan såna vykort så jag känner ett behov av att ljuga. Faktiskt. Dessutom är det fult att ljuga!
Nåmen veckan i Boxholm har varit fin ändå. Som jag tidigare nämnt så har det varit halvväder, eller väldigt mycket väder på en och samma gång.

Nu ska jag visa bilder från några dokumenterade tillfällen under veckan. Först ut är den väldigt vackra Boxholms kyrka. Kyrkor har jag alltid tyckt om och likaså den gotiska och nygotiska stilen, så här hade jag allt tur.
Jag är väldigt fascinerad av de där slaggstenarna som kyrkan är byggd i. Det ser ut som långa knorvelkorvar som pressats ihop till fyrkanter.

Kim poserar framaför körsa

Jag studerar knorvelkorvstenarna tämligen ingående.

Knorvelkorvstenar och en fint nygotiskt rosenfönster.

Häpp! Två kyrkobeskådare.

Sen hamnade vi i Timmerö där några av sötets kompisar solbadade.

Jag kände lite försiktigt på vattnet, men det var inte direkt kallt om man jämför med Storsjön. Däremot var det vääääääldigt mycket vatten. Där tjockisen på bilden har fuktat sina futter brukar det vara torr strand.

Nei, jag är inte så badsugen...

En kväll fick jag äntligen ta itu med sötets långa hår (långt hår är ett relativt begrepp) med hans snygga trimmer. Tjoh!

Ja, jag är lättroad. Haha. Jag rakade in ett f**k you i sötets nacke, men han satt inte stilla så det blev snett och knäppigt..Fast lite roligt är det allt ;)

På torsdagen var vi in på IKEA i Linköping. Vi kom hem med en hel del saker, bland annat en bokhylla som sötet slet med så svetten lackade.

Gommihammare och plugg. Hej å hå. Vad han ser missnöjd ut?

Det blev ju bra till slut! Fotpallen fick ett fluffigt överdrag (det satte jag dit) och sen satte vi oss i soffan och andades ut. Sötet fick låna mitt hår (titta min fina Dimmu Borgirtröja jag fick i present från ett traumatiskt Roskildefestivalbesök) och se så rolig han ser ut! :)

Ja, det var det. Nu ska jag packa ihop lite och dona inför hemresan imorgon, för nu är min semester slut och jag ska åka hem och jobba en månad till.

Puss och hejdå så länge!

Listan över saker att göra innan jag dör

höll på att bli rätt tom på avcheckningskrumelurer idag. Som trogna läsare (ca 3 st) av denna blogg vet så skulle vi vara med i båtracet på Svartån idag. Jodå. Hur det gick kommer säkerligen finnas på youtube.com om ett tag. Efter en lång sovstund en kopp värmande te och lite tröstchoklad känner jag mig nu rätt lugn. Till skillnad från då, då jag såg döden i det blöta vit(svart)ögat. Jag och de två karlarna jag åkte med blev ett med Svartån två gånger och jag kommer kissa Svartåns vatten i flera dagar efter kallsuparna.

Varningarna om att det är farligt att bada i Svartån är inte tagna ur luften. Det är sant. Nu vet jag det. Jag har gjort det. Ofrivilligt. Det var blött och hemskt och panikartat.

Snart ska vi gå och äta pizza och sen är det tänkt att vi ska umgås lite med andra båtraceidioter, men jag får se hur mycket jag orkar. Det kan hända att jag går hem och lägger mig och funderar över vad som är med på den där listan över saker att göra innan jag dör. Jag vill påstå att forsränning är något jag mer eller mindre kan checka av. Att lita på karlar står definitivt o-checkat, återigen ;)

Åter i Östergötland

Efter en aningens påfrestande tågresa från Sundsvall, med motorstopp i Hudiksvall och Gävle samt ett veganmatlöst Stockholms Central (Ush så grinig jag var då!) och en tjurig skånetant på Malmötåget anlände vi till ett regnigt Mjölby (ÄNTLIGEN kan jag pricka av att jag har jag klivit av på stågstationen i Mjölby, efter alla dessa år. Det känns fantastiskt.....öhm..heheh..) på måndag kväll. Sedan dess har det varit lite halvklart väder och lite halvkvavt väder och lite halvkallt också. Idag är det nästan mest sol och då sitter vi såklart inne och häckar vid datorerna, typ beställer böcker eller läser bloggar och googlar efter hur lång Lemmy Kilmister är (men i.n.g.e.n.s.t.a.n.s står informationen att finna. Å andra sidan var det inte så viktigt) i väntan på att tvätten ska bli klar.
På lördag är det dags för det årliga båtracet i Svartån, som i år är väldigt full med vatten vilket gör mig lite nervös faktiskt. Dessutom ska visst vädret bli av den mulna halvkalla sorten och det vet jag inte om jag är riktigt redo för, men vi får väl se hur det utvecklar sig.
Fredag kväll är typ bokad för uppvärmning inför lördagens evenemang och det lät som det skulle grillas igen.
Vi vet ju hur det gick sist. Eller hur?
Såhär...
och såhär.

(Nu har jag nämligen fått tag i bilderna, så de ligger i orginalposten.)

Ähum.
Såatteeeee, jag funderar på att ta med en brandsläckare som gåbortpresent istället för det mer brukliga vinet. Fast vi hoppas naturligtvis att vi ska slippa en dylik fadäs denna gång.

Nu är det frunchdags.

hett värre

Idag bestämde jag mig för att vi skulle äta tortillas, för att använda mammas hemodlade chilifrukter på ett lättsamt sätt. Jag vet inte vad det är för monster som min mamma odlat fram men heta är de iallafall!
Jag var nämligen dum nog att kärna ur chilin med fingrarna (AJABAJA! Så ska man inte göra för Capsaicin kan göra väldigt ont!), och även fast jag tvättade händerna efteråt så känns det nu som jag bränt mig på en het spisplatta. Ujuj, Nu är det ju som tur är inte så ofta jag använder chili i min matlagning på grund av min känsliga mage, men det händer och detta är tyvärr inte den första gången jag varit obetänksam när jag haft med chilifrukt att göra, nejdå. Den gången jag bestämde mig för att smaka på färsk habañero...(jag tog mig en tugga och det var väldigt god smak, men sedan brände det som helvetets eldar i min mun i flera timmar efteråt.. hehehe) är inte heller något jag är direkt stolt över..*host* ;)


Här vill jag passa på att slänga in en fundering om hur magen borde må efter att man har ätit chili, eftersom min mage är sådär känslig och jag helst vill vara kompis med den så den inte gör mig på dåligt humör. Jag kan dessutom referera till en specifik tidpunkt för lite mer än ett år sedan när jag åt en grymt het soppa med chili i som fick mig att svettas, må illa och få rejält ont i magen. Efter diverse omtänksamma handlingar från kocken så hade jag nästan glömt allt jobbigt och jag kunde nästan ha tagit en påfyllning för den var vääääldigt god den soppan. http://www.chilihead.se säger följande om fenomenet: "Det som händer då man ätit någonting riktigt starkt är att kroppens nervsystem upplever "smärta". Dessa smärtsignaler skickas omedelbart till hjärnan. Hjärnan tolkar dessa signaler och frigör endorfiner till kroppen. Dessa endorfiner fungerar som smärtstillande och skapar en tillfällig känsla av välbehag."
Såååå alltså het mat framkallar välbefinnande. Tro det? :)

Dagens mat blev betydligt mildare och god iallafall och snart väntar efterrätt i form av en jordgubbscupcake med rosa supersockrigsöt frosting på. Kanske inte det bästa att stoppa i sig, men vad fanken, jag har semester! ;)

Att bli med hus

Åtminstone för några dagar, är ganska trevligt. Min käraste mor och hennes karl är på semester söderöver, varför det överläts i mina (och sötets) händer att ta hand om hus och katt, vilket är lättare sagt än gjort - åtminstone med den senare, som inte visat sina morrhår mer än som hastigast igårkväll. Jag antar att det är min små fräs- och morrmonster som skrämt honom på flykten, men jag hoppas han tittar in snart så han kan få sina räkor, för varken Shira eller Xhiobhon äter såna. Vi har dessutom tillgång till deras jeep så igår tog vi en sväng till Hammarstrand och köpte kattselar....ellerrrr...en kattungesele till lilla fjanten och en småhundssele till sälkatten. Men hundselen var ändå för liten (den var nog tänkt till chihuahuor, och sälkatten är allt lite tjockare än en sån liten hund) så vi får åka och lämna tillbaka den idag innan vi styr kosan mot Sundsvall.

Är det tänkt.
Man vet ju aldrig. Meningen med semestrar är ju att det inte behöver vara planerat om man inte vill, utan det räcker med att fundera på om det inte skulle vara trevligt att göra ditt eller datt, och kommer man på något annat att göra så kan man lika gärna göra det. Det har regnat ett par dagar nu, men igår passade jag på att gå ut och plocka jordgubbar under ett uppehåll. Det där uppehållet varade i ungefär fem minuter sen började det regna igen och jag tillbringade en halvtimme ute i landet med att plocka dessa härliga små röda gubbar och tacka min älskade mor för allt hon gjort för oss barn. Då kunde jag inte riktigt uppskatta det på samma sätt, men igår kom jag till insikt. Jordgubbslandet har nu fått en särskild plats i mitt hjärta bara därför. Idag verkar regnet ha dragit vidare och jag hoppas det stannar borta så jag får ägna mig åt en av mina hellrare favoritsysselsättningar, nämligen trava ved. Det är, som min mor säger, en bra sysselsättning som fungerar som terapi. När vi bodde hem-hemma så travades det ved ganska ofta, även av den feta och lata tonårsdottern (dvs jag). När jag praktiserade på en förskola förra året så hade de fått en hel drös med ved som skulle travas och torka under sommaren så det kunde användas till senare årets utflykter. Jag tog frivilligt på mig detta arbete och även om jag var helt mör i kroppen efteråt så var det såååå skönt. Jag tycker om när jag kan se vad jag åstadkommit, det är belöning i sig själv. Då kan jag säga till mig själv, TITTA vad duktig jag varit som lagt alla de här veträna så fint! Jojo.
Nu ska jag gå och göra lite morgonstök, så får vi se vad det blir sen. Kanske Sundsvall, kanske trava ved, kanske något helt annat.

guld och turkoser

armbandet jag ärvde av farmor hade jag på mig idag på farfars begravning, som var mycket vacker och stillsam. med både gråt och skratt, men jag borde verkligen lära mig att vara tyst.
även om det jag sa är sant så såg jag på honom att han blev sårad, och det var inte min mening.

förlåt mig, pappa.



"tala är silver, men tiga är guld"