Det gör skillnad.

Enligt Rapport så släckte en ungefär halv miljon hushåll sina lampor igår. På tok för få enligt mig, men ställningstagandet var ändå en energibesparing. Den timmen sparades tio villors årsförbrukning i el. Lite kan tyckas, men det var ändå mer än jag själv trott.

Tio villors årsförbrukning. I el. På en halv miljon hushåll. I en timme.
Man kan dra nytta av denna information, det kan man. Det här gällde en timme. Kan folk se nu att det gör skillnad? Det står ju där! En timme kan bli flera. Ett hushåll kan göra något. Särskilt som det finns industrier och bands scenshower som kräver så jävla mycket energi, så får man göra något i deras ställe för man kan ju inte vänta på att de som bestämmer ska bestämma något BRA om sådär tjugi år.

Det är svårt att leva i en sån här by där folk tar bilen till jobbet en halv kilometer bort och man helt enkelt inte verkar anse sig vara en del av klimatpåverkan. Igår när vi var ute och gick så hade i alla fall tre hus släckt sina lampor. Det gjorde oss glada. Resten av byns hus ska vi kasta kattkissklumpar på. Jag är så less på folk som inte bryr sig. Och klimatförnekare. Skit ner er! Ni pajar för oss som vill ha en fin och bra värld.

Jag gör något.
Snart river jag morötter.

Tjörkort

Jag har precis börjat läsa Teoriboken. Det känns bra. Jag längtar efter att få råd att skriva in mig och börja köra så jag kan få det där körkortet någon gång. Jag har hittat en drömbil också.
Den här:

Tesla Roadster. Jag hittade den alldeles nyss så jag vet inte så mycket om den men den måste vara bra eftersom den är en elbil. Jag vill ha en elbil! Helst. Får jag inte det så vill jag ha en som går på etanol eller biogas. Jag tänker inte ta körkort för att försämra klimatet ytterligare genom att köra en bensindriven bil. Hell no.
Dessutom är den snygg. Röd cab med mycket gläns, som gjord för att köras efter Mexicos kuster. När det gäller prylar kan jag vara rätt ytlig. Då är det första intrycket som gäller. Att den inte direkt är anpassad för de svenska vintrarna är mindre viktigt, eftersom det är min drömbil. Som jag kan drömma om att ha.
Jag kommer nog i verkligheten att skaffa en såndär EUmoppe-bil med köralångsamt-triangel längst bak. Puttputtputtputtputt.

Fast det är nog rätt långt kvar. Men huvudsaken är att motivationen finns.
Nu ska jag koka lite te till min ömma hals och läsa lite mer om miljöbilar.

Varde mörker!

Halv nio, 20:30 släcker vi lampor i en timme. I det här hushållet släcker vi allt annat också och det borde fler göra. Helst längre än en timme. Jag skiter i att det finns folk som låter bli för att de anser att det varken gör från eller till för miljön och att man ändå fortsätter med kärnkraften, det handlar ändå om att visa ett ställningstagande! Att man är medveten och vill försöka göra skillnad.

Sååå släck ner. Allt. Gå på promenad så länge eller sitt och mys med levande ljus och fundera över vad det betyder.

Ha en skön mörk lördagskväll.

Puss och kram.

Katt på nyfikenstråt

Idag har Shira varit igen. Det var kallt men solen värmde. Hon hittar in själv genom fönstret också med hjälp av en trappstegspall.

Ny sorts trötthet

Utmattad av medlande, blöjbyte, på-och avklädning, tröstande och ständigt hög barnljudsvolym i öronen. Det blev en lång dag efter en lång natt. Jag hade hoppats på att middagen skulle vara klar eftersom jag är utsvulten men dessvärre hade Cupcake glömt när jag slutade så.. Men han fick ändå ställa sig och göra middagen. Sätter jag mig i soffan nu är det risk att jag aldrig tar mig upp igen. Jag borde byta kläder. Slip into something more comfortable så att säga. Jag orkar inte. Jag blir lite gråtfärdig när jag tänker på att det här är vad jag kommer att göra i ett par månader men att det inte kommer ge mig några pengar. VÄRDELÖST! Om det inte vore för att personalen och barnen är så fina.
Nu ska jag gå och byta kläder och kanske gråta en skvätt. Sen ska jag sätta mig i soffan och inte kliva upp förrän det är läggdags.

Öken

Idag insåg jag hur osugen jag är på nästan all musik. Idag på bussen alltså. Imorse.
För ett par timmar sedan hittade jag in på en internetradiokanal och de spelade Genesis.

Genesis är precis vad jag vill höra.

Rädda världen

Helt plötsligt var den där. Handen. I min hand. Den lilla vantbeklädda handen tillhörde någon som aldrig sett mig förut men tycktes känna tillit till mig på en gång. Det gjorde ont i hjärtat. Barn är så fantastiska. De där små människorna och deras självklara rätt att finnas och synas och undersöka och lära. När jag tänker på hur mycket hemskt (alltså människor) det finns som kommer kunna göra dem illa så vill jag rädda världen för deras skull.
Dessa små oskyldiga varelser är värda en vacker värld.
Jag inser att det är en uppgift jag aldrig kommer klara av men kan jag bara vara en trygg hand att hålla i så är det en bit på vägen inbillar jag mig.

Jag hyser inget hopp för min egen skull men måtte världen hålla ihop en stund till.

Nederbörden just nu är..

Isblandat regn.
Inte snöblandat regn.
Det ramlar ner små små ispluttar och små små vattendroppar som är kalla att få i nacken.
Tur att jag har luva på jackan.

Flykten från..

Beslutet att dra till mamma för att samla ihop bitarna av mig själv var smart. Sen jag kom hit igår har jag samlat på mig lite lugn i form av kexbakning, virkning promenad med spår och bajsfluktande (jag låtsades också att jag var med i Myror i brallan, liksom..gissa bajset:


Ett huddjur med röd päls och gulligt fejs men som kan drabbas av en kvalstersjukdom, vilket gör att de tappar pälsen och påminner om de där gubbhårdrockarna med testar av långt hår som de håller fast vid fastän de borde raka av det. Exempelvis Dio och Devin Townsend och den där man kan se på The Rock.
Svaret är RÄV. Är det därför de kallas Rockrävar, de där gamla hårdrockarna. För att de ser ut som skabbrävar?)


Vi kom fram till att de gigantiska spåren som vi följde eftersom de fanns på skoterspåret som vi gick på måste tillhöra en stor kisse. Lodjur. WOHO! Grattis Råsa.


Storfres'n hade tagit sig till vindskyddet vid älven, och varför skulle inte den få sitta där? Den kansek funderade över varför den har tofsar på öronen eller hur han ska få vårdnaden om loungarna. Vi satte oss där och njöt av solens värme och åt apelsin och pratade om precis sånt som vi brukar prata om, dvs hur man ska förhålla sig till karlar och livet. Den utflykten tog flera timmar märkte vi när vi kom hem.




De oerhört fina solglasögonen har jag burit förut. För ungefär tretton år sen. När jag hade på mig dem nu kände jag hur mycket jag saknat dem. Jag ska nog sno dem. Mamma har trots allt ungefär femtusen par solglajor så ett par kan hon säkerligen avvara. De där är också sådär praktiskt ihopfällbara och ligger i ett platsetui. Very fancy.

Just nu tittar de vuxna på Melodifestivalen och jag virkar. Fast inte just nu för jag fick så ont i fingrarna. Och ögonen. För att jag är gammal och skelögd. Jag tog en paus och satte mig här för att blogga. Det är bättre för fingrarna men lika dåligt för ögonen.
Men nu ska jag nog virka lite till så jag blir klar med den där grejen nån gång.
Ush, jag vill inte åka hem imorgon. Undrar om jag kan be mamma kidnappa mig?

A momentary lapse of reason..

Igår brann det bortåt kyrkan till. Det var hemskt att se för det var en rejäl brasa och folk stannade för att glo. Jag tycker synd om paret som bodde där.
Men igår blev ändå bästa dagen på hela veckan då Sara tittade förbi. Oh joy! Tyvärr fick hon bara kokkaffe och ingen tårta fastän hon fyllde år. Synd. Men det var så fint att hon kom och hälsade på och jag blev så glad. Det är rätt ensamt här faktiskt, även om jag har kören. Det är liksom inte samma sak som att träffa sina vänner.

Solen skiner idag. Jag har inte vant mig vid att den börjat värma också så jag drog på mig täckbyxorna när vi skulle till affärn och höll på att smälta bort. Det är den där jobbiga tiden nu när det inte går att klä sig vettigt. Jag klagar inte på vädret. Det har jag inte gjort på hela vintern för den har varit så bra så jag bara hoppas att nästa årstid också uppför sig exemplariskt. Nej det är ju min egen förmåga att tro att det är kallare än vad det är. Fryslort som jag är.

Nu ska jag sätta mig och fundera på hur jag ska få saker och ting att gå ihop.
Saker jag vill och saker jag kan är inte samma sak.

Majs på en bro.

Igår hade vi kördag. Det var trevligt på alla sätt och vis. Vi myste och sjöng och åt och fikade och sjöng och hade ett möte och snattrade..nästan hela dagen och på kvällen var jag helt slutkörd både i kroppen och i rösten. Inte så konstigt förstås.
Men hela natten mådde jag inte alls bra och sov jag illa och hade väldigt ont i magen så idag beslutade jag mig för att återgå till min så-gott-som-glutenfria kost. Jag tror det är bra. Majsbröd (med kummin) och riskakor. Ingen pasta, inget knäckebrö, och så lite annat som har med gluten att göra som möjligt. Det betyder också no more kinafärs men det är jag ändå rätt less på.


Ps. Bästa stället att sjunga på är verkligen i duschen. Där är jag fan Helene Sjöholm all the way.
"Inte jag, sånt händer andra kvinnor..."

Fredag

Började dagen med lite pingviner och späckhuggare.

En sittpuff från Ikea har blivit katternas klösbräda. Satte upp den på väggen för att slippa ha den på golvet. Mycket smart och rätt snyggt.

Kammade tjockiskatten, och ju mer hon myste, desto mer flöt hon ut som en hårig deg.

Man får vara trött och slapp när man är gammal och tandlös.
Köpte en regnbågsgodis. Den är inte slut än.

Hamrade upp tre hyllor och tittade på The Blob (Den gamla med Steve McQueen) och Så ska det låta och fick sjunga med i Jambalaya (on the Bayou).

Fick besök av Nanders två gånger. Bakade chokladnötkakor. Gick och la mig.

Födelsedagsmånaden.

Mars är galet när det gäller födelsedagar.
Förut var det bara pojkarna och storasyster jag skulle hålla reda på och de fyller med en veckas mellanrum så det var inga större svårigheter.
Men ju äldre jag blev och ju fler människor jag lärde känna, desto fler marsfödelsedagar.

Jag räknar:
Emma. Micke och Sara. Stiv, Hedo och Karin. Storasyster. Älskade bror och K.
Nio stycken.
Tur jag är pank och inte kan köpa någon present till någon av dem för då behöver de inte känna att jag negligerar just dem. Jag kan nog inte hälsa på heller, tyvärr. Men jag ska försöka att åtminstone skicka ett sms! (Från internet, min enda kontakt med omvärlden).
He he he.

Duschdags.

Boendet

Jaha. Hen bor ma. I den bortre delen av det låga huset. Som ni ser har vi Åreskutan i miniatyr på gården.

..Och några meter därifrån har vi denna utsikt. Good enough.

Jamåhanleva

Igår var jag på födelsedagskalas hos en charmangt pojke som fyllde 1 år. Han var oerhört snygg i sina finkläder och verkade nöjd med ståhejet och tårtan, som säkerligen var lika god som den såg ut. Himla fin dag att fylla år på och kalaset var hur trevligt som helst. Jag blev lite less när jag skulle hitta passande bussar att åka dit och hem med så det slutade med att jag tog en tidig buss in, gick en promenad till Frösön och tillbaka för att få tiden att gå och dök upp till kalaset före alla andra. Jag fixade skjuts hem också så jag slapp trängas med alla människor på bussen. Tack tack.

Under senare delen av veckan har vi tagit oss igenom alla avsnitt av Pistvakt så nu har vi blivit lite insnöade på språket och attityden. Nästa projekt är att omglo Nisse Hults historiska snedsteg.

Idag är det liksom inte alls så fint väder som jag hoppats på för jag ville ha solsken så jag skulle kunna ta en riktigt skön tur runt Bjäärm men jag mår inte särskilt bra i kalaskulan så det får nog bli en lugn dag idag.

Nu är jag hungrig.