Igår brann det bortåt kyrkan till. Det var hemskt att se för det var en rejäl brasa och folk stannade för att glo. Jag tycker synd om paret som bodde där.
Men igår blev ändå bästa dagen på hela veckan då Sara tittade förbi. Oh joy! Tyvärr fick hon bara kokkaffe och ingen tårta fastän hon fyllde år. Synd. Men det var så fint att hon kom och hälsade på och jag blev så glad. Det är rätt ensamt här faktiskt, även om jag har kören. Det är liksom inte samma sak som att träffa sina vänner.
Solen skiner idag. Jag har inte vant mig vid att den börjat värma också så jag drog på mig täckbyxorna när vi skulle till affärn och höll på att smälta bort. Det är den där jobbiga tiden nu när det inte går att klä sig vettigt. Jag klagar inte på vädret. Det har jag inte gjort på hela vintern för den har varit så bra så jag bara hoppas att nästa årstid också uppför sig exemplariskt. Nej det är ju min egen förmåga att tro att det är kallare än vad det är. Fryslort som jag är.
Nu ska jag sätta mig och fundera på hur jag ska få saker och ting att gå ihop.
Saker jag vill och saker jag kan är inte samma sak.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar