In klykland no one can hear you scream

Bra helg. Faktiskt helt underbar. Bilden är tagen från hotellrummet som jag överraskades med. Det känns så konstigt att bli bortskämd sådär, men jag lät mig skämmas bort. Det var jag värd.
Jag hoppas den här veckan går bra. Har hittat igen två bekanta ansikten och båda är sköna människor så jag kan nog härda ut. Första dagen är ju alltid ganska informationsspäckad, och även om vi gav upp vid lunch så kändes huvudet välfyllt. Det lär bli värre under resten av veckan, för imorgon börjar det ordentligt. Det är mer än en gång som jag undrat vad jag gett mig in på. Det blir braaaaa. Det är det här jag ska göra för det är det enda jag kan. Nu rapar jag thaisoppa. Det betyder att jag ska lägga mig och titta på teve. Jajamän.

Blekt

Min färssås smakar nada!
Jag blir tokig, jag vet inte vad jag ska slänga i för att få mer ös i den. Jag har redan haft i ett ton salt och peppar, en drös mejram, vitlök och t.om ketchup (ni vet, universallösningen för smaklösa maträtter.) Men icke. VÄRDELÖST!

Återigen, när man verkligen anstränger sig och vill göra något gott så blir det dåligt. Varför?

Nu ska jag gå och tjura en stund och äta några oliver.

Det börjar dra ihop sig

Imorgon bitti drar vi mot Härnösand. Först ska vi lämna katterna hos mamma, sen blir det ikea och sådär, sen..
Jag är lite nervös fast inte så mycket som jag skulle ha trott. Jag är mer nervös inför Edinburgh för jag har inga noter och jag kan inte vara med på det tre första träningarna eftersom jag är i H-sand. Det känns rätt jobbigt.
Jag får träna in melodierna iallafall så får jag nöta texterna så fort jag kommer tillbaka. Hey det gick ju med Chess, så det borde gå nu också. (Ååååh, det måste gå! <---Mimikry)
Inväntar tvättiden. Ska sätta mig och pysa i soffan en stund.

Borde skaffa lite film att titta på därborta i Härnösand också. Annars kommer jag avlida av tråksjuka.

Here and there

Gått igenom ännu en pinsamhetslåda från gymnasiet.
Huvva.
Urgh.
Urga?
(Apropå gymnasiet alltså...Öh ja, Jönsson du fattar.)

Finns få låtar som är så skuttadansaframkallande som Etanol.
Så fort jag hör introt så blir jag alldeles galen. Jag måste studsa och hoppa och göra hallingliknande moves. Ibland med en praktvurpa som resultat. För jag är inte så smidig som folk tror. Ganska klumpig faktiskt.

Ush. Jag har fler pinsamhetslådor att gå igenom. Undrar hur många pennhållare, suddgömmare och skrivbordspjåder i rosa plast som jag kommer hitta. Idag hittade jag återigen en med små lådor. Den ena innehåll en ihopviken plastpåse (IGEN? Wtf?) den andra en biljardboll som suttit på en blyertspenna, samt ett gem och en plastplutt som gömmer insexnyckelskruvarna på möbler. I detta fall, misstänker jag, kom plastplutten från min loftsäng med skrivbord under som jag sparade ihop till och köpte alldeles själv från..typ.. ellos, i den tredje och sista lilla lådan låg en uttöjd och trött tunn brun (med lite guldglitter) hårsnodd. Japp. Sånt sparade jag på. Jag packade ner allt i lådan igen. Orkar inte ta itu med det och alla kvitton just nu.
Fortsätter lyssna på Urga istället.

Måndag

Lillkatta och jag har en soffmorgon. Vi har delat på värmedynan men nu har hon flyttat sig ner på soffan och datorn har tagit hennes plats. Jag har tittat på olika baksnofsigheter på janeasher.com. Det är tydligen därifrån som Leila beställer sitt kakbling. Så fancy kakor bakar aldrig jag, men jag fick liksom lust nu.

Har varit lite off ett par dagar, men igår släpade jag med mig mina två karlar till Rödön för att lyssna se tvåmannaföreställningen Kallad - om längtan som min körledare Jenny gjorde tillsammans med Karin Härjegård. Jag är glad att de är så fogliga och snälla att de stannade. Föreställningen var en hyllning till Karins mormor och handlade om att känna kallet till att bli präst och inte tillåtas att bli det. För att hon var kvinna. I fel tid. Förra året var det nämligen 50 år sedan det beslutades att även kvinnor skulle få bli präster. Det var fint. Jag blev arg och lite ledsen och lite glad allt eftersom föreställningen fortskred. Jag kunde föra över historian till andra ämnen där kvinnor (och män) får kämpa. Jenny och Karins röster passade bra tillsammans och när jag satt där så tänkte jag på Ida. Du skulle ha gillat den där föreställningen, gumman.

Sen ska det tilläggas att Rödöns kyrka är så mysig inuti. Det är värme.
Ja, jag gillar kyrkor.
Det finns så mycket att gnälla på om kristendomen och nästan alla religioner när det gäller vad som gjorts för hemskheter i guds namn, men i regel är alla heliga hus på något sätt en plats för stillhet ändå. Man lämnar all skit utanför. Jag gick iallafall ut från kyrkan med lite eftertanke. Kanske borde jag bli präst.
(Nej, jag skojar!)
Kamp. Det är så många som kämpar därute. I stort och smått.

Och björnar som skadeskjutits. De kämpar också. I gårdagens länsblaska stod det att tre björnar eftersöks. 3 stycken. Hallådär? Det är hårda krav på att få skjuta bjenn. Och tydligen är träffytan (som gör att de dör direkt) liten, fick jag veta igår. Men så varför chansa? Jag vet att jag ska hålla käften men jag blir så satans LESS! Mina fördomar säger mig att det är Jägarna-stil på alldeles för många jaktlag. (Prove me wrong, please do!)
GAH!
När jag var liten fick man inte jaga björn.
Jag har fortfarande lite svårt att förstå att man får skjuta dem.
Undrar om de lär ut respekt (själslig respekt för djuret som sådant alltså) i jaktskolan...

Söndagsblå

Jag har alltid så bra saker att säga. När jag inte sitter här.
Det kommer när jag gör annat. Hänger tvätt, går hem från affärn, torkar av spisen eller.. ja. Inte sitter framför datorn.
Och jag har dåligt minne. Eller så kan jag inte fånga upp känslan igen när jag väl kommer på att jag ska skriva ner det.

Igår var det något om björnjakt. Och sen om ungdomar.
Visst kan ni gissa att det var något bra jag skulle säga?
Bra.

Datoriserad

Jag försökte nyss borsta bort ett katthår på skärmen med hjälp av muspekaren.

Kände mig som M

Ledig

Jätteledig. Det är så skönt.

Jag lyssnar på Dolly Parton.

Jag kan rada upp hur många countrybrudar som helst, och några karlar med.
Dolly Parton, Tammy Wynette, Lynn Anderson, Loretta Lynn, Reba McEntire, Emmylou Harris, Linda Ronstadt, Brenda Lee, Trisha Yearwood, Pam Tillis, Fatih Hill, Wynonna Judd, Gretchen Wilson, Carrie Underwood, Martina MacBride, Shania Twain, Dixie Chicks, LeAnn Rimes, Patty Loveless.. Ja det var väl ungefär dom jag kom på nu på rak arm. Av dem gillar jag allra bäst Dolly Parton. Hon är världens fräsigaste brud. Jag vill bli som hon.

Jag göra müsli. Det är lagom ledigdaggöra. Hoppas den blir bra.

Singoalla lakrits

Jag säger det igen: SINGOALLA LAKRITS!


Jag hittade dem igår på Konsum på Frösön (Vissa Konsum blir aldrig Coop...) och jag är helt såld. Jag blev så till mig att jag var tvungen att smsa lakritsmonstret Hedo. Hon hade naturligtvis redan testat dem och tyckte de var asgoda. Med det betyget kunde jag knappt vänta tills jag fick slita upp paketet och prova dem. Jag fick vänta tills jag ätit upp middagen och åkt hem. Det kändes som flera år...
Nu önskar jag nästan att jag inte köpt dem. Jag är fast! De blev min drog i samma stund jag smaskat i mig den första. Snart är hela paketet uppätet. Goddämit, det är ju genialiskt! Lakritssingoalla. Att de inte tänkt på det tidigare!
Jag kan till och med drista mig till att påstå att Singoalla lakrits är godare än en del choklad som finns. Jajamän. Och jag är ändå ett riktigt chokladtroll. Tror inte Ica härnere har dem, men det ska det bli ändring på isåfall. Måste ha mer drogkakor. Gaaah!

Jag ska skriva ett brev till smakuppfinnarna på Göteborgskex och tacka dem.


Nu ska jag ha förbarmande över de stackars ensamma kexen som ligger kvar i paketet. De ska få sällskapa de andra fyra som redan ligger och gosar i min mage.

Just ja.

Jag äter gärna glass med lite chili i chokladsåsen. Eller som topping funkar också. I detta fall blev det lite habanero. Kallt och hett samtidigt. Fett gott, jao.

Snartigt.

Om ca 2 veckor drar jag till Härnösand och blir student.
Om ca 1 månad drar jag med kören till Edinburgh.
Jäkligt spännande alltså. Och läskigt. Särskilt Härnösand känns scary.
Student. Igen. Tentaångest redan.
Jag skulle hellre fortsätta jobba, menneee ibland blir det såhär.

Ungefär som att vakna tio i sex en morgon när man kunnat sova till kvart i åtta.
Jobbigt.

Pretty in pink

Det är knappt så jag tror det själv, men när jag tänker efter så förstår jag det.

Rosa.

Jag sa för inte alls länge sedan att jag försöker komma bort från rosa kläder. Ännu en gång.
Jag köpte nästan direkt en rosa munkjacka.

Innan så var jag grön. Jag ville ha mycket grönt. Grönt är fortfarande fint men jag vill hellre ha rosa.

Rosa står, för mig, för oskuldsfullhet. Det lite naiva och verklighetsflykt. Kanske inte direkt My little pony och sådär, men jag tror det finns en undermedveten önskan hos mig att få känna mig befriad från bekymmer, och min ryggsäck som rymmer mitt liv. En del dagar på jobbet så har jag suttit och lyssnat på lilla I och önskat att jag vore henne. Hon som just tappat ännu en framtand. Hon vet inte så mycket om världens hemskheter. Inga fulla killar har kladdat på henne på krogen och ingen har talat om för henne att hundar flås levande och hon har inte sett Lilja 4Ever. Hon är en härlig tjej med ett gluggleende och en snäll storasyster och en tröja med en katt på. I är liten men stor.
Jag är stor men liten.

Råsa i rosa är ömtålig.

So lucky..

Storstövlan å mjukisbroka tillsammans med min charmerande totala ignorans för en månad sedan var precis rätt för igår fick jag en värmedyna i present just för det. Och sen bakades det hemlis i köket. Chocolate chip cookies! Och hur tur har jag inte också när världens bästa Hedo skickade en present med bland annat en fin magnet där det stod I LOVE PUSSY! Ja, verkligen. Kärlek...

Baskade dator

Ladda battäräijet!
Jag borde aldrig tjöpt den här datorn.
Ett felköp redan från början. Jag skyller allt på Jocke som gav mig fel länk. ;)


Jag hoppas att min sälljularföun dimper ner i postlådan idag. Jag kommernte kunna använda den ändå förrn jag låst upp den men jag kommer ijallafall att äntligen ha en egenköpt.

gott

Surkål.

Igår

fick jag min surkål till slut. En viss skepsis drog över mig när jag läste innehållsförteckningen. Det stod att det var vin i. Vaddå vin? Det har väl inget i surkål att göra, det dricker man väl isåfall till?
Men det var gott. Så gott att jag mulade in en överfull gaffel surkål i munnen så det knappt gick att tugga.
Nu ska jag svära.

Fy fan det är så jävla gott med surkål!


Inväntar min limepanacotta. Hoppas den blir bra.

Jag undrar som Åge..

Å du tanker me dæ selv: kvor va æ igår? Jag är så flytande nu. Jag förnimmer mer än minns ordentligt att jag sysslar med något. Typ livet. Förvirring..

Ibland undrar jag

om katterna, speciellt då Xhiobohn, verkligen tycker om mig.
I fredags morse tvivlade jag. Idag är jag säker.
Hon hatar mig.

Min morgon i bilder:

There's blood on the dance floor. WTF?

Min morgontrötta hjärna tänkte, när den gick in mot köket, att Shira fångat en stor fluga. Att det skulle visa sig vara ett mushuvud var jag inte beredd på.

Och när jag så torkat golvet två gånger, samt kastat mushuvudet, så ser jag detta lilla lik. På min sko. Tack. Tack. Tack. Tack. Tack...

Ljudligt spinnande hörs från en av sovplatserna.

Jag förstår att hon är nöjd. Hon har fångat två möss. En liten del av mig tror att hon försökte lära Shira hur man gör, en annan del tror att hon bara ville showa off för den fisförnämare damen. Hon gör rätt i att spinna. Bara hon vet om att hon just nu är jääääävligt billig. Rent av gratis. Jag kan till och med betala för att någon (med mycket möss) tar hand om henne.

Lärdomen är följande. Jag får skylla mig själv som mjäkar med dem och lämnar fönstret öppet "utifall de vill komma in inatt"

Jag har duschat och skrubbat mig ren från muspartiklar (I hope). Frullen var fan inte lätt att få i sig. Jag mår liksom lite illa. Inte för att hon följt sina instinkter, utan för att hon tog med sig dem in i vardagsrummet.

Den här dagen kan bara bli bättre.

En sån dag

Igår hade jag en fenomenal dag i Solberg. Först var jag hjälpreda på loppisen under dagen. Jag hjälpte allra mest till med att äta den goda morotskakan och prata strunt. Sen köpte jag en drös glasflaskor också. Jag vet inte hur jag tänkte, för meningen var ju att jag skulle ha mitt bord där och också sälja grejer, men dessvärre hittade jag inte igen mitt skräp (för jag orkade inte leta så hårt) så jag lät bli. På kvällen var det grillning och Möböken var i sitt esse. Han köttade ner tomater och en paprika som jag grillade så dem lämnade jag åt A att äta. Jag blev så mätt att jag kände mig som en gammal disksvamp, men lyckades ändå få i mig en grillad banan med choklad i. Hä hä. Och en Kilkenny. Fulöl asså. Jag sov jäkligt gott inatt, för första gången på länge.

Fast dagen började lite sådär... Ajöken. Och blev omgående sämre vid lunch när våffelsmeten fastnade i våffeljärnet. Det verkade nästan som om järnet sög åt sig smeten. Det var hemskt att se. Och våfflan gick inte att få loss. Jag blev grinig. Det ska inte fastna våffel i järnet för det är belagt med NON-STICK grejs. Skitdåligt. Ljugerier. Dumma våffeljärn. Jag petade bort lite våffla med en ätpinne men insåg att jag inte skulle få loss våffelbitarna så jag stekte upp resten av smeten i stekpannan, som plättar. Jag piffade upp några av dem med hallon och blåbär, men hade totalt tappat sugen på mat efter våffelkatastrofen. Bläh. Så när jag rengjorde våffeljärnet, vad hände då? Jo, jag krashade ett glas. STÅNK! Förvisso ett från Ikea, men ändå. Olyckodag.

Bara en sak som jag tänkt göra idag har blivit gjort och det var att planera lite för kusinträffen. Men resten... Jag bytte ut Viasat Nature mot Gilmore girls och bestämde mig för att vägra bullbak. Idag ska jag tjura lite och dricka en hel del vatten. Vara precis så fet och lat som jag är.