måndag, augusti 24, 2009

Måndag

Lillkatta och jag har en soffmorgon. Vi har delat på värmedynan men nu har hon flyttat sig ner på soffan och datorn har tagit hennes plats. Jag har tittat på olika baksnofsigheter på janeasher.com. Det är tydligen därifrån som Leila beställer sitt kakbling. Så fancy kakor bakar aldrig jag, men jag fick liksom lust nu.

Har varit lite off ett par dagar, men igår släpade jag med mig mina två karlar till Rödön för att lyssna se tvåmannaföreställningen Kallad - om längtan som min körledare Jenny gjorde tillsammans med Karin Härjegård. Jag är glad att de är så fogliga och snälla att de stannade. Föreställningen var en hyllning till Karins mormor och handlade om att känna kallet till att bli präst och inte tillåtas att bli det. För att hon var kvinna. I fel tid. Förra året var det nämligen 50 år sedan det beslutades att även kvinnor skulle få bli präster. Det var fint. Jag blev arg och lite ledsen och lite glad allt eftersom föreställningen fortskred. Jag kunde föra över historian till andra ämnen där kvinnor (och män) får kämpa. Jenny och Karins röster passade bra tillsammans och när jag satt där så tänkte jag på Ida. Du skulle ha gillat den där föreställningen, gumman.

Sen ska det tilläggas att Rödöns kyrka är så mysig inuti. Det är värme.
Ja, jag gillar kyrkor.
Det finns så mycket att gnälla på om kristendomen och nästan alla religioner när det gäller vad som gjorts för hemskheter i guds namn, men i regel är alla heliga hus på något sätt en plats för stillhet ändå. Man lämnar all skit utanför. Jag gick iallafall ut från kyrkan med lite eftertanke. Kanske borde jag bli präst.
(Nej, jag skojar!)
Kamp. Det är så många som kämpar därute. I stort och smått.

Och björnar som skadeskjutits. De kämpar också. I gårdagens länsblaska stod det att tre björnar eftersöks. 3 stycken. Hallådär? Det är hårda krav på att få skjuta bjenn. Och tydligen är träffytan (som gör att de dör direkt) liten, fick jag veta igår. Men så varför chansa? Jag vet att jag ska hålla käften men jag blir så satans LESS! Mina fördomar säger mig att det är Jägarna-stil på alldeles för många jaktlag. (Prove me wrong, please do!)
GAH!
När jag var liten fick man inte jaga björn.
Jag har fortfarande lite svårt att förstå att man får skjuta dem.
Undrar om de lär ut respekt (själslig respekt för djuret som sådant alltså) i jaktskolan...

1 kommentar:

trollröva sa...

Ja, det lät då som något jag skulle ha uppskattat.Söt du är gumman.