Pretty in pink

Det är knappt så jag tror det själv, men när jag tänker efter så förstår jag det.

Rosa.

Jag sa för inte alls länge sedan att jag försöker komma bort från rosa kläder. Ännu en gång.
Jag köpte nästan direkt en rosa munkjacka.

Innan så var jag grön. Jag ville ha mycket grönt. Grönt är fortfarande fint men jag vill hellre ha rosa.

Rosa står, för mig, för oskuldsfullhet. Det lite naiva och verklighetsflykt. Kanske inte direkt My little pony och sådär, men jag tror det finns en undermedveten önskan hos mig att få känna mig befriad från bekymmer, och min ryggsäck som rymmer mitt liv. En del dagar på jobbet så har jag suttit och lyssnat på lilla I och önskat att jag vore henne. Hon som just tappat ännu en framtand. Hon vet inte så mycket om världens hemskheter. Inga fulla killar har kladdat på henne på krogen och ingen har talat om för henne att hundar flås levande och hon har inte sett Lilja 4Ever. Hon är en härlig tjej med ett gluggleende och en snäll storasyster och en tröja med en katt på. I är liten men stor.
Jag är stor men liten.

Råsa i rosa är ömtålig.