Nej, je sir int at 'e!

Nu är jag av med min lägenhet.
Fy satan vad skönt.
På måndag kommer gubbar (och/eller tanter?) hit för att börja måla och tapetsera om. Tjoh!
Min dröm just nu är att nån ska komma med en stor släpvagn eller en såndär bautastor helikopter och ett gott sinne och hjälpa till att göra mig av med saker jag inte behöver eller inte BÖR ha kvar.

Det kan funka ännu bättre med en eldkastare eller dynamit. Skiten ska bort.
Precis som vissa tankar och känslor. Jag vill inte vara jag!



Nu ska jag invänta pangkaksätandets bubbelmage.

"Det mesta blir väl inte som man tänkt sig
och ingen annan kan man skylla på
och baken har man bakåt fast man vänt sig.
Och knappast blir det nå bättre."
/Allan Edwall

Crap

Det händer för mycket nu. Mest sådant som inte är så bra.
Det är därför jag sover dåligt, det är därför jag är irriterad och arg och ledsen, det är därför jag inte har lust eller orkar laga mat eller göra något alls. Det tar kraft att tänka på att måsta hitta ett jobb, att bli av med lägenheten, att trösta lillrava, att försöka vara snäll, att inte prata med fel personer, att äta mat, att stå ut med mörkret och kylan......

Jag börjar få svårt att andas igen.

Jaaaaa...

Se det snöar!

Jag stapplade ut i vardagsrummet klockan nio i morse. Jag var knappt vid medvetande men ändå lät sambon upplysa mig om att det snöat inatt. Mycket riktigt. Det ligger en centimeter snö på gräsmattan just nu. Jag tror jag ska försöka släpa ut katterna så de får nosa på det.
The season of mulled apple cider has arrived.

Skit skit skit skit skit!

Igår tog jag en vända på stan för att kolla efter braller. Jag använder just nu bara två par av mina egna eftersom mina två andra par är av den där modellen som inte funkar på mig. Jag har helt enkelt tröttnat på att gå och dra upp dessa byxor baktill då de halkar ner och ger mig bonnhäng. Eller pophäng kanske, det spelar ingen roll, det passar inte på mig iallafall.
Jag har skapat mig en mental bild av mig i mysiga kläder. Harmoni. Gosegos.
Under de senaste månaderna har jag mest gått runt i Cupcake's sidficksbyxor men dem är jag inte heller helt bekväm med. Jag vill ha egna byxor. Såna där pösiga. Jag hittade ett par såna inne på en affär till slut men de kostade, som mamma brukar säga, multum. I mina ögon åtminstone. Jag har inte sjuhundra spänn att lägga på byxor. Särskilt inte eftersom jag skulle behöva ett par vinterskor mest av allt.
Jag fortsatte min klädspanarturné något nedstämd, och jag vet inte vad som är värst - att inte hitta några fina/bra kläder alls eller att hitta kläder man vill ha men inte har råd med.
Oftast hittar jag inga kläder alls för att allt är fult, men nu hittade jag hur mycket som helst som kostade massa pengar.
Kofta med luva på BikBok
Flera par brallor på Rut Mfl
En fin luvjacka på Carlings
Mysigaste jäkla lurvfleecejackan med luva på Stadium
Benvärmare, halsdukar, mössor och fingerlösa vantar på Indiska

Till råga på allt vill jag ha finvinterstövlar och knälånga kjolar och långa koftor så jag också kan gå omkring och se sådär myspysig ut som många tjejer gjorde igår. Gaaah!
När jag såg mig i skyltfönstret ville jag skrika BOHO! rakt ut.
Men t.om lurviga uteliggare och luffare ser bättre ut än jag.

Jag får dåligt samvete för att jag ens tänker tanken på att vilja köpa dyra kläder, när folk faktiskt inte har råd att ha kvar sina barn nu ens.

Kläder borde ändå inte vara så där dyra. Och mat borde definitivt vara billigare.
Om jag gnäller för cupcake kommer han börja prata om kapitalismen och då blir jag bara ännu argare på samhället.
SKITVÄRLD

*aouuuummmm*

Rapport till moderskeppet

Kära kamrater!

Det nya stället är mycket trevligare än det gamla. Vi fattar inte varför vår människa envisades med att bo där. Det luktade konstigt och hade äckliga golv som inte alls var kul att spinna loss på. Golvet i det stora rummet där vi mest är, är av samma sort som på det där stället där vi bodde först när vi hamnade hos den här människan. Det är ett mycket bra golv som gör att det skriker om tassarna när man rivstartar, och som man får bättre fäste på om man är lite räddfuktig om trampdynorna. Det blir lättare att fly snabbt in bakom soffan då som tillexempel när den där stora lurviga hunden kommer. Jag håller avståndet till honom, för man vet aldrig vad såna där kan ta sig till, men min spaningskamrat har gått in för informationssamlandet ordentligt och frotterar sig med denna best som en riktigt duktig spion.

Det nya stället har en balkong också. Det är en jättestor inhängnad alldeles utanför fönstren. Vi fick gå ut där under honmänniskans uppsikt sa hon. Det var spännande och många nya lukter och saker att inspektera men till slut lessnade visst människan så då fick vi gå in igen, men vi brukar passa på att smita ut och snabbsniffa lite när människorna går ut dit. De blir inte särskilt arga, men jag tror att honmänniskan är rädd att vi ska smita ut på gården och rymma. Som att det skulle falla oss in! Vem vet vad för slags faror som lurar därute. Kattätare kanske! Fast min spionkompanjon smet faktiskt ut på gräsmattan en kväll, men hon kom snabbt tillbaka med andan i halsen, så jag tror det dröjer innan hon vågar sig ut på egen hand igen.

En annan sak som har hänt är att människorna släpat ut oss utanför lägenheten igen. Ut på den där gräsmattan utanför balkongen. Först satte de på oss såna där hemska grejer för att hålla fast oss i. Jag försökte spela död men det hjälpte inte så det var bara att acceptera läget. Visst var det mycket jobbiga ljud och lukter därute och nu hade jag inte avskärmningarna på balkongen som skydd, men jag är ju på spaningsuppdrag trots allt och tog några smakprov av gräset. Min spaningskamrat, som de kallar Lillan, fick stora skälvan och försökte fly, men människorna lät oss inte komma in så lätt. När vi varit ute i ungefär tio minuter så bar de äntligen in oss. Då hade jag samlat massor med information om lukten av tussarna som ligger invid balkongen, och vad för slags gräs som var godast. Det bruna och torra stacks bara i munnen. Min spaningskamrat fick, som ni förstår, ingen information av värde.

Nu är jag jättetrött och måste ta en kattlur på min rosa fluffiga matta.
Majou meeh miiih.
10-6

Ett halvt poäng till mig.

Vaknade med illamående inatt men det var inte så illa så jag var tvungen att kräkas så nu ska jag fortsätta äta broccoli. Tjiho.

Bråkolik

Jag är lite nervös. Till middag åt jag nämligen en hel drös broccoli. Jag hoppas på att chocka magen så jag tål att äta det igen. Det återstår att se om min mage går med på det hela eller om jag kommer tillbringa natten med att kräkas och ha magkramper. Men oavsett om det går vägen eller inte så var det värt det för broccoli är så jäklarns gott. Åh jag saknar broccoli!

HÅLL TUMMARNA!

Fin avslutning på veckan

Eftersom jag varit en sån jäkla markatta så borde jag inte ha förtjänat det fina som cupcake hade fixat igår. Han hade nämligen styrt upp en mysig middag. Med efterrätt. Och vin. Och levande ljus.
Middagen var jättegod, han är en jäkel på att laga mat och efterrätten påminde om någon slags ris á la malta med kokos och ananas i. Allt var så fint och jag blev så glad. Sen pratade vi en stund, tog en promenad och ett värmande bad innan vi tittade på Vetenskapens Värld. Fast jag somnade till i soffan efter en stund så jag gick och la mig. Tror jag drog rejäla stockar bara någon minut efter att jag lagt huvudet på kudden. Jo, jag var verkligen totalt utmattad. Men det var en fin kväll och jag somnade lycklig. Jag har en väldigt omtänksam och fin sambo måste jag säga.
Idag ska jag ta itu med det läckande röret under handfatet och kanske rensa ur lite grejs om jag orkar, men helst vill jag bara ta det lugners.
Det är kallt ute. Typ nollgradigt. Dags att börja använda långkallingarna!

Zhilfezzz

Jag. är. så. jävla. trött.
Tradolanelände!
Har redan nickat till ett par gånger. Åååh min hals skriker efter sömn.
Fem timmar till. Huu

Tralalalalaaa

Jag tycker att det är en väldigt dålig stil att vara full på jobbet. Helt oacceptabelt om det riskerar människors liv. Är det lika dålig stil att vara hög på smärtstillande piller? Här i växeln kan jag på min höjd koppla bort någon stackars sate. Det här håller inte. Jag kan fanken i mig inte sitta här och sluddra (Välkomn te folkhälsinstitutä..t). Ofokuserad och förvirrad. Men jag måste. I need the money. Får jag för mig. Men ännu mer behöver jag visa att jag vill jobba. Och kan (för mig själv). Jag har pumpat kroppen med tradolan. Jag mår illa. Jag hoppas att det inte ringer någon jobbig typ idag.
Åååå jag vill kräkas!

Ps. Nvv har jättegott te iallafall.

Ouf

Molande tröttande värk plus fullmåne.
I aint exactly Miss Sunshine idag.

Vill inte göra nånting alls, men hela lägenheten skriker efter mig.
Plocka upp glasen, bär ut kartonger i förrådet, rensa upp i klädkammaren, hitta något att äta som din mage inte protesterar mot.
NEJ!
Jag har ont och vill bara ligga i soffan och titta på film och inte äta över huvud taget.

Solen skiner. Förvisso fint så länge det är utomhus. Inne skiner den bara på allt jävla damm.
Ska försöka ta en promenad och se om det blir bättre på något vis.
Men jag har blivit för fet för byxorna igen och jag gillar inte ens mina byxor längre eftersom de bara halkar ner från min obefintliga röv så jag får raggarhäng. Äckligt.

Dessutom har jag massa tankar som jag inte vill eller borde ha.

Nu ska jag ut. Hejdå.

Trötta räkan ingen vara

Jag hatar Arbetsförmedlingen. De får det att låta så jävla enkelt att få jobb. Att kliva upp i ottan efter en hemsk natt bara för att lyssna till samma snack som jag hörde förra året.. det är inte värt det, men dyker jag inte upp får jag inte de där fjuttiga 176 kronorna per dag som FK så snällt delar ut till mig.
Mitt uppe i mitt mentala kräkeri över pengar och allt ont det gör, kommer jag på hur mycket onödiga prylar har. Jag kräks lite till. Inne i hjärnan. Jag får någon slags cellskräck när jag inser att jag har en potatispress. Den använder jag aldrig. Inte heller alla gardiner och grejer jag sparat på under de senaste åren. Eller det där täcket som låg ovanpå alla jävla videokassettband som jag KASTADE i helgen. Min förhoppning är att de bränner eländet, dvs alla musikprogram jag spelat in och sen över tusen gånger. Jönsson, jag räddade inte Hell Freezes Over. Tyvärr. Nu får vi minnas hur Timothy B Schmit såg snygg ut PRECIS när han sjungit...
"Nothings wrong as far as I can see
We make it harder than it has to be"
Eller..ja.. däromkring iallafall. Jag minns inte riktigt, för det är 14 år sen.. typ.

Definitivt för trött idag.
Mörkret smyger sig på och inget ljus i världen verkar kunna lysa upp mig.
Jag mår... inte bra.

Banzai!

Jahaja.
Jag har sagt det förr och jag säger det igen: Jag borde ha slutat förvånas över vad vissa människor tar sig för. Där står jag, förbryllad, och glor på min kära som håller i ett bonzaiträd. Ett bonzaiträd!!
Vad ska han med det till? Vad... hur...varför?
Tydligen ville han ha något att göra sååå eftersom han gör som han vill så gick han också därifrån med ett exemplar av miniträd. Nu har han läst på lite om hur man gör med dem och jag har gluttat lite jag med så jag ska kunna ta hand om den när min cupcake är på turné eller liknande.
Förhoppningsvis kan jag hålla både bonzaiträdet och hunden vid liv. Jag utlovar dock inga garantier.

Nu vill jag ha mat.

I'm going to Hell (part 2)

Vart kom alla saker ifrån? BEHÖVER jag verkligen allt det där?



Ähum. Jaha, det står en soffa där någonstans under alla grejer...

Igår flyttade vi resten av grejerna. Som tur bistod Jönsson och Möböken med en bil och släpvagn och sig själva som bärhjälp så efter tre lass var lägenheten ekande tom, sånär som på småtrams av typen hörnhylla, blomjäkel och grejer som ska till loppis. Sen är ju städningen kvar också men det är ju det lättaste av allt, för är det något jag kan så är det väl att städa!

Lägenhenten som numera är vår gemensamma överfylldes ganska snabbt. men en hel del åkte in i förrådet redan igår kväll så nu ser det faktiskt inte så förjävligt ut. Nästa steg är utrensning. Jag har för mycket rat, och det har skapat en viss ångest under de senaste dagarna, men så igår kom jag att tänka på att jag faktiskt rensat ut jättemycket. Så det så. Det är heller ingen mening att sätta upp en massa grejer eftersom de ändå ska ner sen när det är dags att tapetsera om. Dagens dilemma är huruvida jag ska ta itu med att plocka upp grejer till köket eller om jag ska låta bli. Det känns lite för jobbigt just idag helt enkelt. Flyttstressen har satt sig i endon och jag har liksom inte tillräckligt med tradolan utan får knapra ibumetin tills jag kan ringa läkaren och få ett nytt recept.

HAHA!
Men nu kom cupcake med ett förslag, alldeles på egen hand.
"Kan vi inte gå ner till blomsteraffären och titta efter blommor? Shit vad gay jag kände mig nu.."
Mwähähä.
Antar att han menar gröna krukväxter, men jag tänker inte säga emot, jag följer gärna med.
Mot Sherwoodskogen!
(Höööh?)

I'm going to Hell (part 1)

Jahapp. Nu är fas 1 av flytten avklarad, dvs säng och katter och hund och små nödvändigt krafs är nu flyttat upp till Körfältet. Hellboys kompis Nanders var snäll och ställde upp med sin volvo...ööh .. ja. det är en vit kombi av äldre modell. tvåförtitre? elvanitti? arton? Iallafall. Han ställde upp med sin bil som fraktmedel. Det var bara att börja stuva det och tror ni katterna var sugna? Neeeeh!
Shira lyckades jag lura in i buren men Xhiobohn vägrade som vanligt så jag fick vira in henne i en filt och ha henne i famnen. Så fort jag släppt henne sprang hon och gömde sig, sen satt hon och pep av och till så jag blev alldeles förvirrad för jag hittade henne inte.
Kan ha berott på att jag letade i golvnivå!

Lillan hade gömt sig ovanpå micron längst inne i hörnet i köket. Snyggt jobbat. Shira gömde sig bakom soffan men nu går hon runt och nosar på allt och jag tyckte jag skymtade pluttkatten också i färd med att nosa på fåtöljen. Duktig kisse.
Resten av eländet i min lägenhet är alltså fortfarande kvar. Vi tog det viktigaste, så att säga, så får vi ta resten till helgen när vi har hjälp av Jönsson och Möböken. Jag bävar för att behöva ta med mig ens hälften. Är det nån som vill ha nåt? Jag får väl lägga ut lite på blocket och tradera för jag behöver ändå de där äckliga pengarna. Uööh.

Om ni vill kan jag berätta om en äcklig dröm jag hade om Pecka och Faffa?
Den handlade om att de tycker om att plåga människor. Faffa höll fast mig medan Pecka tatuerade runt mina ögon, sen skar han loss huden runt tatueringen för att spara den i typ nåt album eller så. Mitt öga följde med och rörde på sig. Rätt nasty, eller hur?

Nu ska jag moppa av golvet i sovrummet så det går att sova där utan att attackeras av små håriga huggtandsbeklädda kvalster. Eller ännu värre: Gnyfflor! Jag har inte gjort nån gnyffelundersökning i den här lägenheten kom jag på. Jädrans!

Officiell uppdatering

För alla nyfikna och såna jag inte hunnit berätta för vad som händer så har jag, sen jag blev klar med skolan och därmed också hamnade i den arbetslösa situationen, fått ett timvikariat i växeln på Naturvårdsverket tack vare min kära Anette. Igår var min första riktiga arbetsdag som blev sisådär. Alla ordninarie växeltelefonister plus resten på avdelningen åkte nämligen på konferens på eftermiddagen och kvar blev två vikarier. Det gick rätt bra ändå och chefen hade gått ut till hela NVV om hur det låg till så de var väl förberedda på att bli bortkopplade... Vilket vissa av dem blev eftersom jag inte fått ordning på knappsystemet ännu. Hähä. Men de flesta var ganska förstående och ringde upp igen. Gör om - Gör rätt. Fick bara ett udda samtal och lyckligtvis var han trevlig. Annars är det diverse konstigheter folk kan fråga om. Men det är ett ganska skönt jobb det där.

Annars då? Jodå, jag ska bli sambo. Min cupcake Hellboy och jag bestämde att det var likasåbra eftersom vi varit sambos nästan sen vi började hänga med varandra. Att det blev så snart beror på vår gemensamma nämnare Dj som bestämde sig för att först flytta till Klykland med sin pojkvän och hyra ut sin lägenhet i andra hand till Hellboys dåvarande inneboende, Real (ja han kallas så). Sen bestämde hon sig för att flytta hem igen och då blir Real utan boende så då sa jag att han kan ta min lägenhet så flyttar jag till Hellboy eftersom jag ändå inte har råd med den här lägenheten. Det har inte Real heller utan flyttar ihop med sin kompis Fake. Jorru, så kan det gå. För övrigt sa Dj upp kompisheten med mig så nu är jag en bekantskap mindre. Lyckligtvis blev jag ganska snabbt en bekantskap rikare då Hellboys kompis är en riktig pärla och vi sjöng glatt ikapp med Euskefeurat sist vi sågs.

I övrigt då? Smärtmässigt är det upp och ner. Har bestämt mig för att ta kontakt med kvinnokliniken igen men mina senaste försök har varit fruktlösa då de alltid tycks vara på tjänsteärende eller liknande.

Hösten är vacker. Visst saknar jag sommaren och fasar för vintern men hösten är helt underbar och jag skuttar runt i löven. Fast idag kom lite snö så det är nog dags att börja klä på sig lite mer. Kanske be soc om pengar så jag kan köpa mig ett par rejäla vinterdojjor.
Nu ska jag göra mig i ordning för dagens mysigheter. Jag firar att jag tog mig igenom den här veckan. Today will be mys.
Today is love.
Om någon känner för att fika imorgon så hojta till!