Bamse

I morse när jag gick hem från stan efter ett ärende på Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen så gick en äldre man på andra sidan gatan och visslade. På Bamselåten.
Ni vet hur det är med en del melodier. De är alldeles för lätta att få på hjärnan. Jajamän, när karln försvunnit ur höre så började naturligtvis jag själv att nynna på den. Den följde med mig hela vägen hem. Sen kom jag lyckligtvis på andra tankar.
Jag såg faktiskt lite av ett Bamseavsnitt tidigare i veckan. Bamse och Lille Skutt hade blivit små och skulle ätas upp av en spindel. Lille Skutt grät. Lille Skutt-tårar. Biet Surre fick kämpa för att få Skalman att lyssna men han sov så Surre fick leta rätt på Katten Jansson. Han traskade till Bamse och Lille Skutt med en burk honung så den lille björnen kunde riva sönder spindelnätet. Förfärligt. Katten Jansson bar dem till Skalman som nu vaknat och gjorde dem stora med en dryck och sen dansade de en glädjedans runt Skalman. Katten Jansson hoppade som mina katter gör när de blir rädda. I en hög båge. Det ser tokroligt ut.
Det finns fler låtar som är lätt att få på hjärnan.
"Jag känner en bot hon heter Anna. Anna heter hon. Och hon kan banna, banna dig så hårt. Hon rensar upp i våran kanal. Jag vill berätta för dig att jag känner en bot."
(MOUAHAH!)

För övrigt borde det vara säljförbud på vissa rakvatten. Definitivt på det som pappa hade på sig i kväll. Huuuuuuuvva! Jag luktar blä på hela högerfejset.
Jag missade nästan hela invigningen av skidskytte-vm 2008. Det gör inget. Tydligen var det krångel med ljudet. Det var mycket folk. Den halvan av familjen som jag aldrig träffar (dvs far och L) hade dock parkat sig strategiskt vid ingången till Glesbygdsverket och därifrån såg man Sahara Hotnights på storbildstv. Man hörde dem också. Ungefär. Ägnade mig åt babbel med bror istället. Sen började fyrverkerierna.
Om dessa skriver skidskyttehemsidan följande:
Ett fyrverkeri av känslor
Femfaldiga Svenska mästarna i Musikfyrverkeri, Göteborgs fyrverkerifabrik, visar vad de kan!

Jag är i vanliga fall inte förtjust i fyrverkerier för fem öre. Snarare är jag avogt inställd till detta påfund av flera olika skäl men jag kunde inte låta bli att uppskatta spraket, smällarna och de vackra ljusexplosionerna på kvällshimlen. Mycket fint. Ett sådant fyrverkeri har jag faktiskt aldrig sett.
När spraket var slut ägnades en timme åt att leta nånstans att fika. Nice try. En stad invaderad av folk. Det var kö överallt. Vid 21 var det nog och jag fick skjuts hem så nu vet papps vart jag bor samt hur grannens bil ser ut. Jag försökte få honom att buckla bilen men han var inte med på noterna. Hmh!



Kim upplyste mig om att man inte kan slicka sig själv på armbågen men man inte kan slicka sig själv på magen heller. Inte ens om man har en sån mage som jag har.
Jag tror jag just sträckte tungan när jag försökte nå nyckelbenet.