Visst önskar jag att jag hade haft sötet hos mig också men jag fick i alla fall umgås med de jag älskar mest i hela världen: min mor, mina katter och min bror. Jag har uppskattat varenda minut i deras närhet och mitt hjärta värker av kärlek till dem.
Min bästaste julklapp/födelsedagspresent någonsin fick jag för 25 år sedan. I mars visserligen, men vaddå, det är ju tanken som räknas =)

Den klår alla tjocksockar, skiftnycklar, gosedjur, presentkort och allt jag någonsin fått i hela mitt liv. Aldrig har jag för någon annan fällt så många tårar av tacksamhet och kärlek. Han är min hjälte. Den tålmodiga och varma blicken han ger mig när jag försöker lära mig introt till We rock och Ain't talkin' bout love (och det låter för j-igt hur jag än gör) får mig att vilja krama honom i en evighet.
Han får mig att känna mig trygg. Han är den som gör att jag orkar leva.
Tack, mamma och pappa. Tack för en superdupermegajättefin lillebror!
Han får mig att känna mig trygg. Han är den som gör att jag orkar leva.
Tack, mamma och pappa. Tack för en superdupermegajättefin lillebror!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar