Jag kan nästan ingenting om datorer.
Det jag kan om datorer har jag lärt mig av Y.
Jag frågar alltid honom om jag undrar något, och jag undrar ganska ofta över helt muppiga saker, som jag egentligen skulle kunna söka efter på nätet, men han är så himla bra på att förklara saker så då är det, enligt mig, bättre att störa honom lite med mina frågor.
Igårkväll efter ett samtal så blev jag så peppad att meka dator, att jag idag har, för kanske första gången i Lemmys historia, formaterat om hennes hårddisk!
Det gick åt helsefyr.
Jag vet inte riktigt vad som hände, men först hittade hon naturligtvis inte musen, eftersom den gamla är sönder och jag fått låna en ny som kräver viss installation, men den installationen gick inte bra alls för jag kan inte ha två skivor i samtidigt (installationsskivan OCH win98 skivan.. uhm....)
Så när jag startade om henne blev allt svart, sånär som på ett jobbigt blinkande streck som fortsatte blinka i ca femhundra år eller så.

Hmmm...Sådär ska det nog inte se ut....

Så jag struntade i det och formaterade om henne direkt....
Fast det blev inte så mycket bättre av det, för när det var gjort hittade den inte cdn, och eftersom jag bara har en uppsättning av datortillbehören (utom ett gäng nätverkskablar och nätuttagssladdar till datorn, för jag har tre såna...lustigt nog) så kunde jag inte starta Nemo och gå in på msn för att fråga Y, eller i värsta fall, söka på nätet, så då stängde jag helt enkelt av Lemmy, kanske för sista gången, och började operera ut cdbrännaren ur henne.
Det var lättare sagt än gjort. Den jättedumma strömkabeln (heter nåt i stil med Molex 4-pin) som sitter megabautajääääättehårt så när jag till slut lyckades dra loss den så flög handen in i nätaggregatet med en smäll. Aj.

Det syns inte där, men jag börjar bli lite blå nu.

Dumma kabel!

Lemmy, min trogna vapendragare i många år. *älsk*

Nemo, min nya halvskrutt som kanske blir frisk och bra någon gång.
Det var en barnlek att få ut brännaren, men att få ut cdspelaren ur Nemo...lite värre.
Jag har alltid haft problem att öppna chassit på datorer. Ingen öppnas likadant och det är alltid nån liten plastbit som går sönder. På Nemo var jag dessutom tvungen att ta loss fronten så jag kom åt att ta ut cd-delen, men först försökte jag mig på den öppning som sitter strax ovanför diskettstationen. Utifrån ser det ut att vara samma storlek, men det är lite lureri bakom plastplattan, för själva hålet är lika stort som diskettstationen. HAH! Ingen cdbrännare får plats där inte!
Nähä, nämen då tar jag väl bort cdspelaren iallafall då. Det är väl ändå inte nödvändigt med två enheter som kan spela skivor. Utom om man har en installationsskiva i och datorn helt plötsligt vill att man ska sätta i winskivan... Hmmmmh!
Det knepigaste med att ta bort cdenheten var att det inte fanns någon plats för mina händer. Tanken slog mig att det måste ha varit barnarbetare som byggt den här datorn, och varför inte? De gör ju så mycket annat som folk köper. Jag har bergis en barnarbetsdator! Nå. Efter några kraftuttryck, en ridvante som skydd, och ett par flipp med en liten mejsel lyckades jag dra loss en lika hårt sittande kabel utan att göra illa mig, och sen fippla loss den där långa platta kabeln med. Efter det blev allt lite lättare och i ett huj satt cdbrännaren från Lemmy på plats i Nemo. TJOHO!
Fast när jag startade Nemo så hittade den inte tangentbordet.
Konstigt.
Jag bytte plats med musuttagskontakten och se, det fungerade!
Jättekonstigt.
Nu har jag i alla fall en cdbrännare så jag kan bränna av allt jag vill spara. innan jag formaterar om Nemo också (håll tummarna!), och sen, någon annan dag, ska jag sätta in Lemmys hårddisk i Nemo. Men det blir inte idag. Inte ens den här veckan. Kanske inte ens nästa. Det var psykiskt och fysiskt påfrestande att behöva fixa själv utan hjälp.
Jag är ändå glad att Y inte såg mig sitta där och slita i grejerna, för då hade han nog fasat över våldet. Fast jag är rätt stolt över mig ändå.

Nemo, nu med cdbrännare
Nu ska jag gå och fila ner mina trasiga naglar innan jag fastnar i massa grejer.

Ska jag börja bygga datorer så ska jag skaffa lösnaglar i titan så jag kan använda dem som verktyg.
Förresten. Jönsson är kanske världens bästaste bästis.
Igår fick jag en present av henne fastän det inte var min fölsedag. Presenten var två kokböcker; en vegansk och en vegetarisk (mest för bilderna) och de var jättefina!
Tack snälla snälla Jönsson! *puss*
Jag ska prova recept ur dem på dig sen. ;)
Nu är det dags för middag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar