days like these

Sötet, i egen hög person.

Skäggpussar är fint...

Spindelmannen 3 var en helschysst rulle som gjorde mig smått yrslig med alla effekter och gjorde sig helt klart bäst på bio. :D
Klockan var halv tolv på kvällen och den norrländska ljusa sommarkvällen var perfekt för både de glada studenterna, och oss, som promenerade hemöver.
På lördagen tog vi en picknick på bryggan i hamnen. Det var jättemysigt, trots att solen var blek, och medan vi åt lite godis och bananjordnötsmuffins och läste tidningen så kom min lillasyster gående! Det var inte direkt igår vi träffades och jag försökte lova att vi skulle gå på bio, hon och jag bara, nån gång snart. Tjoh! Jag är urusel på att lova saker eftersom vår pappa lovade saker som han aldrig höll.

Jag har aldrig varit någon badkruka, men att ta ett dopp i hamnen, bland pollen, fågelbajs och båtarnas oljiga utsläpp...nejtack. Linda var dock inte brydd av sig utan hoppade i. Huuuuvva!

Vi stannade till på O'Learys för att äta, men Sjørdals blandekør, ca 300 medelålders norrmän i nästan likadana kläder bestämde sig för att svänga en bägare på samma uteservering, så vi flyttade oss till ett annat bord och hoppades att de på så sätt skulle slippa skrika till varandra, nu när de satt i klunga, men nejnej.
Nåja, Vi fick vår mat och försökte stänga ute olivet. Jag beställde quesadilla med stekt aubergine och bönsalsa, utan getost (BLÄ!) och sötet beställde en tallrik med blandade snacks; nachos, friterad ost med jalapeño i, och lite grönsaksstavar med tre dippsåser. Det såg smarrigt ut, men jag anser att mitt var ännu smarrigare. Synd att jag var så mätt efter godiset och muffinsarna bara, jag orkade med nödens näppe få i mig alla fyra bitarna. ;)
O'Learys här i stan har jag för övrigt jättebra erfarenheter av sedan tidigare, då deras kock verkar ta veganmat som en utmaning. För några år sen var jag dit med mitt ex och hans familj, och efter att servitören konsulterat kocken, så var det inga problem att fixa ihop något till mig. När tallriken kom in var det en pizzatallrik full med grönsaker (sallad och en majskolv), superhet salsa, pitabröd med svampfräs och potatis. Yääää!
Förutom att O'Learys har vegetariska alternativ till en hel del rätter, så har jag läst någonstans att deras 150 g veggoburgare är specialgjord för dem, och är helvegetarisk=veganvänlig, så säger man bara till att man inte vill ha ost och dressing så får man nog en fin veganburgare. Jag har inte provat den själv än, men det ska jag banne mig göra någon gång.
Om vi kunnat skulle vi ha suttit kvar och njutit ett tag, men vi smet ganska fort från den norska invasionen och gick hem till den stekheta lägenheten. Där intog vi soffan och slöade resten av kvällen.

På söndagen tog vi en sväng upp till Arctura.
Sötet fegade ur på de 320 trappstegen upp (ont i vaderna ännu?) fast det var rätt skönt att ta hissen upp ändå. Det jobbiga är inte höjden, det jobbiga är att det blåser, konstaterade vi båda två då det blåste rätt friskt däruppe, men sötet tyckte att utsikten var magnifik, fantastisk och underbar, så vi köpte oss lite förfriskningar i baren och satt och begrundade det hela ett tag. Det var höga poäng på mysighetsskalan.

Vi tog en liten långpromenad ner på stan och brände oss lite till i solen, sen köpte vi glass och gick vi hem innan nästa biobesök, Pirates of the Caribbean 3. Den kunde ha varit bättre, och nog känns det som det kommer komma en 4, men som så många andra så var den första filmen bäst, och kanske tvåan med. Glass, ja. Sötet var vänlig nog att bjuda kissekatterna på lite glass. De tyckte att det var alldeles utomordentligt smarrigt. Jag misstänker att sötet försöker köpa deras tillgivenhet. Och jag tror han lyckas med, för han har fått en hel del gos av dem.

Efter bion gick vi hem och fortsatte filmtittandet för att dra ut på kvällen så länge som möjligt. Sötet valde Frailty. Den filmen hamnar inte i kategorin romantisk komedi, och tur är väl det. Jag gillar inte romantiska komedier. Däremot filmer som den här, som får mig att tänka efter, och där det kommer oväntade vändningar. Inte otippat gillar jag därför M. Night. Shyamalan.
Fast jag gillar nog ändå Tim Burton mest. Hans filmer är superkanonen.

Måndag morgon var ingen rolig morgon. Det blev till att kliva upp astidigt och vinka av sötet på tåget. Det fina vädret var nästan ett hån mot hela avskedet, så med ångest i mig försvann jag snabbt från stationen och gick jag och la mig och sov bort en timme för mycket. Jag tror inte den spelar nån roll, den där stackars sketna timmen. Jobbet blir inte mer gjort för det. Mitt jobb är kanske inte det tråkigaste i världen, och någon måste ju göra det, men inte jag. Jag funkar inte så. Instängd. WAAAH. Släpp ut mig, tack. jag vill också ut i friska luften. Jag ska bli friskluftsarbetare när jag blir stor!

Kissekatterna saknar nog sin lekkamrat ganska mycket. I know I do. Dessutom har det blivit kallt ute igen. Fast det var lite skönt med regn ändå. Det behövdes.
Nu är det 4 veckor kvar till 2 veckors semester. Gaah. Känns som en livstid.
Ynk.
SEMESTER KOM SNART!