Det känns som att jag har på mig brallor av asfalt. I morgon kommer jag jobba i mina fula men bekväma och luftiga linnebyxor. Jag håller med damen som, när hon kikade in och såg min arbetsställning, talade om för mig att det där var inte rätt och jag kommer känna av det i ryggen redan i kväll. Ja det kommer jag nog. Kanske lika mycket där som i baksidan av låren. Det brallornas fel som är så stela att man inte kan sitta på huk utan måste stå och böja sig ner samtidigt som man vinglar runt på fönsterkarmen. Men som sagt, det blir sköna byxor nu. Yey!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar