söndag, juni 28, 2009

Kan någon säga mig vad jag kan ha gjort?

Jag har 22 blåmärken på min kropp. Jag ser ut som en smurf-to-be. De flesta av dem har tillkommit under veckan. Vi kan väl kalla det klantighet, även om jag hellre vill se det som regelrätta arbetsskador. Om än så små. (Vassa och klumpiga stegar, hårda fönsterkarmar und so weiter..)
Men detta? Vad har jag gjort? Det måste ha hänt igår, men igår var jag ju tokslapp hela dagen? Det är liksom ett skumt streck rakt över det också, som att jag borde ha klämt ihop det, men vad sjutton skulle jag...? Nä, jag kan inte begripa. Det gör ju inte direkt ont heller. Jag kommer ihåg att jag hade något liknande på vaderna för ett par år sedan då några avlånga äckelkusar borrade sig in i mitt skinn och sörplade i sig mitt blod, men då blev jag också toksvälld och öm. Nu är jag bara blåmärkig. Skomt.


Jag börjar också tro att jag kanske fick någon mikroskopisk spricka i höftbenet bak i ryggen när jag drog den där rackarns vurpan i trappan ner till tvättstugan. Det sitter liksom inte i hud eller muskler så mycket, det känns mer i just benet. Jaja det är ju ingen katastrof, bara lite jobbigt.

Nu när jag tänker efter, på alla blåmärken och annat skit så inser jag hur jäkla klantig jag måste vara. Klantig och ouppmärksam. Det bådar inte gott. Jag kommer bryta lårbenshalsen tidigt när jag blir gammal.
22 blåmärken. Jag är ta mig fanken imponerad av mig själv. Det är nog personligt rekord även om det gällt att jag bråkat med någon eller helt enkelt ramlat av cykeln och slagit mig.
...

Ja. Nä nu ska jag gå och duscha.
Smurf out

Inga kommentarer: