Snön faller och jag med den

För snön faller på isen som vädret la dit tidigare. Det blir lömskt och halkigt på de ställen där snön blåst bort.
Jag tog bussen ner på stan idag. Jag tog bussen hem också. För jag är lite lat emellanåt och hungern var ganska påtaglig trots veggobuffén jag åt till lunch.

En halvdag på AF var mer än nog och under eftermiddagen hade jag det tredje samtalet på en vecka med kuratorn. Det händer grejer på den fronten nu. Imorgon ska jag få träffa en barnmorska som kan det här med smärthantering så vi ska ta itu med den biten. Jag förväntar mig inte att bli av med smärtan, bara få ett annat förhållande till den. Fast eftersom jag är rubbad så ska vill kuratorn fortsätta samtalen med mig. Inte mig emot. Om två gånger får jag frikort så då kan jag ränna där så mycket som det behövs. Hon har hittills egentligen inte sagt något jag inte redan visste men till skillnad mot annars så blir jag inte lika irriterad. Kanske för att jag äntligen fattar att det är viktiga grejer. Cupcake är ett enormt stöd också och erbjöd sig idag att följa med någon gång. Jao jo.

Heja heja.

Jaha. Nä nu ska jag väl ta och göra nåt... annat.