den bronningsti nu kom...

Som för att visa varför det var just idag de unga tu blevo ett...

I lördags fick jag äran att närvara då min ena kusin gifte sig med sin älskade. De var så fina båda två och även om själva jiddret om kristus och bibeln som säger ditten och datten var lite smånasty så tvingade sig två tårar ut när brudens far och syster sjöng.
Brudgummen har varit som min bror och jag minns när han fnissande satt och smög med mobiltelefonen (en gul hajfenemobil som även fungerade som drinkpinne) den nyårsafton då han hjälpt den nödställda tösen som nu är hans fru. It was meant to be vill jag påstå.
Nå, bröllopet var fint och kalaset var kul. För en gångs skull så hade de gjort en vettig bordsplacering och sett till att folk som känner varandra någorlunda fick sitta nära varandra. Mest glad är jag för min mors skull.

Kalaset kryddades med lagom många tal, vissa bättre än andra, och lite spex och allt handlade om antingen brudgummens jaktfasoner eller brudens far. Väldigt lite om bruden själv, vilket var lite orättvist tyckte jag. Kocken på kalaset är brudgummens jägarkompis så jag hade inga höga förväntningar på vad jag skulle få att äta faktiskt, ändå fick jag en väldigt bra aperetif med avocado och från förrättsbuffén kunde jag plocka bröd och marinerade grönsaker som smakade gott gott gott. Huvudrätten var en besvikelse och jag fick nöja mig med te till efterrätt tills min bror gav mig marsipanen på sin tårtbit men då hade jag ätit mig ganska mätt på de tidigare rätterna så det gjorde inte så mycket. The Women stod för musiken och de röjde på bra, men inte bättre än de som dansade. Det var intressant att se hur olika folk dansar och jag fick en jobbig tanke om att man kanske dansar som man ligger. Den tanken förträngde jag omgående eftersom de flesta som dansade är folk jag känner. LALALAABINGOBINGOBINGOOOOOO!
Jag dansade inte. Jag dansar aldrig nykter om jag inte dansar ensam.
Vi kom inte undan med den tidiga sorti jag planerat in och kom inte i säng förrän vid två så jag mådde ändå rätt bakis igår. Snälla mamma körde mig till Willys så jag fick storhandla. Nu har jag två kilo quinoa och en hel drös pumpafrön. Resten av dagen gick ut på att låta bli att somna i soffan. Lite lagom sådär. Nu hoppas jag att det dröjer till nästa kalas. Jag är för gammal för sånt här alltså.