Uppskattat besök

Snyggast klädda hunden (svart och rosa, dagen till ära)

I onsdags fick jag träffa Mii för första gången på ett bra tag.

Det är helt och fullt mitt eget fel för jag hra inte åkt och hälsat på henne, men jag har mina skäl, som jag dock inte tänker ta upp här.

Jag mötte upp Mii vid busstorget. Hon hade Sheena med sig. Sheena är kanske världen snyggaste, finaste och coolaste hund! Hon passar Mii som en smäck och det syns och märks också. En liten fnyfniken kinesisk nakenhund som är uppfostrad att inte hälsa på töntiga främlingar på stan. Helt rätt. Vi tog en vända på stan och hamnade på Tygcenter där Mii handlade lite döskalletyg som hon ska sy kläder av till Sheena. En tant på väg ut ur butiken skulle naturligtvis kommentera hunden och sa att Sheena minsann nog var lite rädd och Mii svarade att det är hon inte alls. Bara för att en hund inte vill hälsa på en fjantig kärring så betyder det inte att hon är rädd. Varför ska hon hälsa på massa främlingar som passerar för? Nej, Mii har greppat det där med hunduppfostran iallafall, för Sheena är precis en sån hund som jag skulle vilja ha.

På väg från Tygcenter resonerade vi oss fram till att jag skulle bjuda på mat, så vi knatade hem och började stöka fram. Eller vi och vi - Mii och Sheena fick så lov att sitta ner och hålla mig sällskap medan jag fixade maten. I vanliga fall är Mii och jag ganska lika och vill hjälpa till och får hjälpa till, men idag tyckte jag att hon bara skulle sitta och vara söt ;)
Det var rätt roligt att se att hunden inte brydde sig ett smack om katterna. Lillan sprang och gömde sig omedelbums, konstigt nog, eftersom hon ändå är född i en familj som har hund. En trevlig hund som heter Lady.
Shira däremot, är lika nyfiken som hon är rädd och var tvungen att hålla lite koll på den där konstiga typen som sprang runt och nosade och spelade pajas. Hon fräste bara några gånger annars satt hon vid pallarna under bordet eller i vardagsrummet. Shira och Sheena är ungefär lika stora, bara så ni vet. Fast Shira är en välformad tjockis och Sheena är en välformad tunnis. Nåja. Shira bråkade inte med Sheena så jag var nöjd.

Det blev en rätt ödmjuk och trevlig liten minibuffé, inte alls som på vår tid, men god nog tyckte jag. Vi pratade och hade så mysigt. Mamma var också med såklart och jag blev så varm när jag tittade på Mii och mindes förut.

Mii hade visat vad Sheena kunde och jag tyckte det var helt fantastiskt. Jag önskar att mina katter vore så väluppfostrade, men samtidigt är de ju mina katter och jag vill ändå inte ha dem på något annat sätt. Jag bakade lite efterrättskakor (choklad och mandel, något för smuliga) innan de två Säffleborna skulle hasta vidare uppåt länet. Jag kommer leva rätt länge på onsdagen och jag ska fan möta mina demoner snart så jag kan åka ner till Säffle och hälsa på. För jag saknar Mii alldeles otroligt kände jag precis hur mycket när jag kramade om henne.

Sötaste Mii som lagar världens godaste mat som är bäst på är att stryka mig tröstande på ryggen. Titta nu blev jag nästan tårögd!

Jag hoppas jag inte låter det dröja så länge tills vi träffas nästa gång, för det var ju så mys.

Nu ska jag ta itu med frukosten, får se vad köket har att erbjuda (ja inte är det då rapsyfrutty iallafall!)
OaO