silence

Att sticka ut den där veganhakan en aning

2011-07-26T19:44:00.006+02:00

Mitt första inlägg på evigheter, så handlar det om att jag inte har tid och ork. Men kanske motivation, vilket brister på de ställen där jag borde lägga tiden och orken.. Motivationen att sätta mig ner och skriva 1000 utvecklingsanalyserande ord på Henning Mankells Comédia Infantil, eller läsa klart någon av alla artiklar som rör Ekofilosofin är sådär.. 2 på en 10-gradig skala. Istället har jag med.. om inte jättemycket liv, så åtminstone en hel del lust, ägnat kvällen åt att försöka svänga ihop en vegagenröra. En vegansk skagenröra helt enkelt.

Efter ett par års ihärdigt lobbyande för att min far och hans sambo ska ha ett veganvänligt alternativ till den mat de serverar under Storsjöyran här i Östersund så lyckades jag i år övertyga dem om att de, till den bakade potatisen, borde ha en vegansk röra. Och egentligen sålde jag nog mycket in idén genom att framhålla att ett veganskt alternativ också är mjölk- och äggfritt. Detta innebär att de kan deklarera detta ganska starkt på menyn. Jag menar, mjölk- och/eller äggallergiker har säkerligen svårt att hitta röror eller mat som funkar för dem, utan att behöva vara "besvärlig" och fråga, eller be om en specialbeställning. Men alltså kommer det finnas ett bra och gott alternativ till de övriga kleggfyllningarna som hör till bakad potatis.

Dock har jag drabbats av tvivel. I början var jag pepp, och självförtroendet var på topp. Eller åtminstone i den övre regionen. Inte bara för att jag kände mig som en hjälte som sett till att det finns uttalat vegankäk på Stråket i år, utan för att jag vet att de flesta som provat min version av vegagenröran har tyckt om den.

Men ändå står jag och gråter (okej, jag erkänner, det var egentligen lökens fel..) och undrarom det kommer bli gott. Om någon kommer vilja äta den ens. Om folk törs prova...

Den här pressen är jag inte van. Varför kastade jag mig in i det här? Jag försäkrar mig själv om att det här är en engångsföreteelse.

Men så plötsligt blir jag arg på mig själv för att jag trycker ner mig själv. Att aldrig få känna och tycka att man gör något bra. Liv Strömqvist skriver om det i sina serieböcker. Böcker jag alldeles nyss läst. Hon skriver att det mansdominerande samhället fortfarande ser till att kvinnor känner sig odugliga. Ibland tror jag att det är så. Åtminstone för att jag är så, och jag är tjej och dessutom svensk, så jag ska helst inte tycka att jag gör något bra. Jantelagen. Men så är jag ju jamtlandstaus, så det borde ju fanken i mig väga upp en del oduglighet. Japp. Från och med nyss så är jag alltså inte ett dugg tvivlande. Jag är en stolt jamtsk vegan som drar mitt strå till stacken. HÄPP!

Ja, den där vegagenröran ja. Den är inte klar än. Jag är inte van att göra såna här stora mängder. Jag brukar ju oftast göra på typ.. 1 paket Yofu (naturell alltså, blåbär ger en ganska distinkt och inte direkt välharmoniserande smak till resten) och därifrån höfta ihop genom provsmakning. Helt plötsligt har jag rört ihop 3 paket Yofu och många fler morötter än jag trott. Sojaproteinet var jag också osäker på men till min glädje fick jag tag i ett gott sojaprotein (Faktiskt de fina sojastrimlorna från Goodsoy). Nej, nu jäkulen ska jag nog kleta ihop det sista och sen ta en dusch och sen försöka skriva åtminstone 2 rader på den där jäkla analysen innan jag går till sängs. Har stängningen på jobbet imorgon, måste ladda för några sega eftermiddagstimmar innan jag beger mig ner (nykter) till Stråket och spanar läget.

Jaha, det här blev ju ett lite annorlunda inlägg, men lika förvirrat som vanligt så det är väl tryggt och bekant. Dags att peta i Yofun.. Peeeet. Pet pet peeeet.

Men just ja, jag rekommenderar alltså alla som vågar prova att leta rätt på Lailas Catering på stråket. Stråket på Storsjöyran. I Östersund. Från och med torsdag. Välkomna!

För den som undrar..

2010-07-21T18:51:00.001+02:00

Så har jag drabbats av ett ordentligt kraftbortfall.
Roligare än så här blir det inte.

Pink Floyd - Breathe in the Air / On The Run

2010-06-25T12:01:00.000+02:00

Älska Söder

2010-06-19T22:19:00.002+02:00

Godaste veganvänliga pizzan jag ätit.
Alltså jag borde uppdatera vad som hänt sen sist, men jag har inte orkat.
Har skakat hand (om man nu räknar det skaka hand när han bara tar tag i den och vägrar släppa) med Willie Nelson. Jag har bytt en kram mot en klubba. Jag har klarat (förmodar jag) sista delmomentet och är klar med första läsåret. Jag har börjat jobba och är helt ur spel därför. Har insett att jag förmodligen inte kommer få några pengar från fusklappen. Mystiska ursäkter som gjorde mig förbannad och ledsen och typ.. allt samtidigt. Har klappat fina siameskatter. Imorgon kommer Shira till mig och vårt nya hem. Hoppas hon kommer trivas. Jag har lagt fram den rosa fluffiga mattan åt henne. Det regnar. Det vägrar sluta regna. Jag behöver riktig semester. Nå. Snabb uppdatering. Same same but different.

Bradåligt

2010-06-09T09:12:00.002+02:00

Efter gårdagens små och stora påfrestningar med skumt luktande barnbajs, nedhalkande strumpor i skorna, dåligt drickaval och till slut en död dator, så var det ändå trevligt att sitta med Linda och Erica i en gigantisk soffa och glo på en film om mördande barn.

Idag kom en karl hit och sparkade ingår the internets. I samband med det upptäcktes en vattenläcka i källaren och sen fick jag sitta i bbbs kundtjänstkö (tre olika avdelningar, tack!) innan jag kunde aktivera mig och nu funkar det. Det regnar. Jag hade hoppats på fint väder idag men.. ja. Idag kan bli en fin dag hoppas jag kanske. Ändå. Hungrig. Frukost.

gjort vår

2010-06-07T22:44:00.003+02:00

fast det traditionella skalbaggsblågröna nagellacket som brukar representera vårsommarens ankomst är dessvärre ganska slut så jag målade dem kornblå (eller nästan koboltblå).

längtar efter tjockiskatten, men snart får hon flytta in. vi ska ha det mysigt. det är en mysig lägenhet trots sin litenhet och trots alla mina saker. hm. kanske går det ändå.

Flyttkaos

2010-06-07T10:42:00.002+02:00

Jag vet vad jag brukar säga när jag flyttat, och jag säger det igen: Jag orkar inte ta itu med oredan. Det får stå såhär tills jag flyttar igen. Men då vet jag att jag ändå börjar packa upp och ordna om till slut. Idag har jag inga utsvävande planer utom att försöka hålla ihop mig själv. Lyssna på musik ska jag också göra. Jag saknar redan tystnaden i glesbygden.

Pungvattenlås

2010-06-07T00:39:00.002+02:00

Jag vill säga att titelordet talar för sig själv, men faktiskt var det inte tingestens fel. Det var min. Jag som promt skulle rensa vattenlåset till tvättstället. Nu vet jag att delar av pungvattenlåset kan passera den första delen av avloppssystemet. Det vill säga rören genom toaletten. Vad som hände med det sedan vet jag inte. Kanske kilas det fast någonstans på vägen och orsakar ett stopp om några veckor eller månader. Eller år. Vad vet jag vad som händer pungvattenlåsbottnar i avloppsrör. Jag vet bara att jag inte fick tag i det innan det försvann och att jag svor och svor och svor.

Jag är en mycket ordentlig hyresgäst som aldrig för oväsen, håller det rent och snyggt (nåja) och städar näst intill nitiskt när jag flyttar. SÅ HÄNDER DET HÄR!

Typiskt.

Så jag måste ringa ÖBAB och liksom berätta klantigheten när jag beställer tid för besiktning. Ush jag bävar. Inte för besiktningen utan för att få ordning i den här nya lägenheten. Kaos. Det är ett träffande ord.

Trött är ett annat. Jag ska nog gå och lägga mig snart.

Gammal skit

2010-06-04T00:56:00.002+02:00

I flera bemärkelser. Bilden är gammal. Jag är gammal. Skit. Utom det som är nytt.
Nytt orkar jag inte bry mig om. Jag kan inte ha brallorna längre. Jävla tjockis.

Vägrar gå och lägga mig.

Ut i det fria

2010-06-03T23:14:00.002+02:00

Nu har jag lämnat in den. Nu finns det inget mer jag kan göra. Nu är det bara att vänta.
Så länge det inte blir ett F så är jag nöjd. Ångest. Jävla ångest.

Längtar efter att få jobba. BARA jobba utan att läsa en massa kurslitteratur och skriva inlämningsuppgifter. Bara jobba och vara klar och ledig när arbetsdagen är slut.

Heeey. Grett.

Å Gud, lämna inga dörrar på glänt!

2010-06-03T13:02:00.002+02:00

Lyssnar på Chess på svenska och minns förra året. "Det som är dolt kan ingen se om man så blickar ut från världens högsta berg"
Dagens sanning. Inte hade jag sett det här om jag stått på Mount Everest. Jag hade definitivt inte sett att jag hade sjungit duett i lördags, särskilt eftersom jag då (för ett år sen alltså) sa att jag aldrig igen skulle ställa mig och sjunga så som jag gjorde på Chess. Det roliga är att jag vet att jag sjunger nästan lika bra som Eilert Pilarm, och ändå ställer jag mig där och gal på som om jag vore farking Joni Mitchell. Eh?

Sista trixandet med rapporten sen har jag sommarlov. Det känns fortfarande lite sådär så vi får se om jag fortsätter till hösten eller inte. Jag sa att jag aldrig skulle göra om gymnasiemissen igen, men å andra sidan kan man ju se det som att jag har användning för det ändå om jag väljer att fortsätta läsa. Samtidigt som det känns som att de två sista åren av gymnasiet som bara var någon slags varande i väntan på arbetslösheten och den ångest jag kände över att det nog var fel val ändå, är inget jag vill uppleva den här gången eftersom jag då kommer sitta med ett stort studielån och undra vad jag ska göra av mitt liv. Såatteee. Ja. Där är jag nu. Förvirrad. As usual. Ska nog sluta känna efter helt enkelt.

Rapport ja, så var det. Återgå!

Kämäräääää

2010-05-26T09:49:00.003+02:00

I need one. Omedelbums helst.

Om jag hade jobbat istället för att plugga så hade jag haft en jävla kamera nu. En bra en alltså. SKIT!

Jag är avis på Kristian av flera olika orsaker. De flesta kan jag inte dryfta här, men han har till exempel sexiga kameror som tar sjyssta bilder (jag tillskriver fotografen en viss skicklighet också, naturligtvis..hehe). Jocke ligger i en liga för sig så det är int ens lönt att vara avis på honom.

Jag har upptäckt att mobilkameran ballar ur och den välanvända men tämligen långsamma skrället som Kimapan donerade är inte riktigt med på sånt jag vill att den ska vara med på. Jag blir grinig när jag tar dåliga bilder. Då tappar jag sugen och vill inte vara med längre.

Nu vill jag inte vara med längre. Jag vill ändå inte ha någon ny kamera längre. Jag slutar helt enkelt att fota. JA!

Såatte... ja. Jag vet inte vart jag vill komma med det här.
Igår kom jag på att jag använder "vart" i fel sammanhang. Så går det när man opponerar på andras arbeten. Då inser man saker om sig själv. Bra där.

Kan tala om att jag lyssnat på gamla Status Quo hela morgonen. Jag vet inte varför. Jag kan inte säga att jag tycker att det är så jättebra, men det är bättre än deras senare. Jag måste nog byta till lite Dead Can Dance så jag kan skriva klart stenarbetet.

Towel day

2010-05-25T20:00:00.003+02:00

Just ja. För alla oss HHGTTG-fans så är det internationella handduksdagen idag. Jag hade med handduken när jag gick till sjön. Den var bra att packa in sten i. Och bra på nervägen att använda som halsduk eftersom det nästan stormar här. Nu tjänstgör handduken som stolsdyna. Fiser man så hörs det knappt. HÄHÄ!

Jag VET att jag har det någonstans här..

2010-05-25T19:48:00.002+02:00

Ni vet hur det är. Man behöver något som man inte använder så ofta men när man ska ha det så hittar man inte igen det. Detta kan bero på att man antingen letar dåligt eller tror att det ligger någonstans där det inte ligger. Eller så har det följt med till soprummet av en olycklig händelse. Då är det inte så mycket att göra åt. Men det är en fin känsla när man hittar igen det där man letat efter. Särskilt om man letat mycket och länge.
Inom loppet av ett par minuter hittade jag mina earpropps (de låg inte där jag trodde att jag lagt dem även fast jag inte egentligen visste var jag hade lagt dem ändå) och dvd-spelaren. HAH!
Nu har jag två dvd-spelare. Hmmm.. Någon som behöver en? Jag hoppas att den här flytten går fort. Det är hur mycket ångest som helst kring den eftersom jag har en massa andra saker att göra också. Jag ska skriva en uppgift om barns sätt att lära om naturen, packa klart, iväg på körövning imorgon kväll, hinna tvätta en massa tvätt, packa inför inneveckan i Härnösand, jobba på fredag, flytta och ha konsert (och kalas) på lördag, laga mat att ta med till Härnösand, och till slut åka dit på söndag eftermiddag. Sen får jag förhoppningsvis lite lugn och ro efter det, men alltså jag undrar hur jag ska orka? Jag är redan slutkörd av stress. Stress is not my kind of cup of tea. Apropå det så diskuterade jag butlers idag och insåg att jag verkligen skulle behöva en. Jeeeeeeves!

Nej. Åter till packandet. Så många lådor. Så mycket grejer. Jag orkar inte ens gå igenom allt för att se vad jag kan göra mig av med. Det får bli ett senare projekt.

Fan. Fan fan. Hoppas allt blir bra sen. Såg förresten vad Anna såg för några veckor sen. Ser helt jävla knas ut.

Choklad

2010-05-22T23:25:00.002+02:00

I neeeeeed!

Ser fram emot att besöka Goodstore om tre veckor. Måste bunkra tzay.

Överansträngd

2010-05-22T16:22:00.001+02:00

Mitt vänstra öga och båda kinderna har domnat. Orkar inte läsa eller skriva en rad till, men jag måste. Gah! Jag hoppas att det här ger mig bra karma för mig själv i framtiden.

hjärnkramp

2010-05-21T16:00:00.001+02:00

no more, no mooooore!

ny deadline. nu på söndag. jag är så låst att jag inte ens lyckas få panik.

Omsluten

2010-05-20T19:32:00.003+02:00

Jag hör inget. Jag ser inget. Jag andas knappt om nätterna. Har slutit mig i min egen lilla värld av ångest. Om dagarna försöker jag få ordning på tankarna. Skriva. Skriva saker som inte passar in. FÖRBANNADE RAPPORTJÄVEL! skriker jag. Jag avskyr att sitta vid datorn. Jag avskyr att behöva rota och granska information och omformulera den. Det här är verkligen inte min grej. Verkligen inte.
Det är därför jag har rullat in mig i imaginär bubbelplast (sån med stora bubblor) och bara...lalalaaaabingobingobingoooo.

Jag lirkar ut en hand så jag kan rösta på Katarina Widegren i folkdräktsdesigntävlingen. Genom bubbelplasten hör man inte att jag tänker att jag håller på Katarina för att jag har sett henne på parkfester genom åren och jag tror jag har pratat med henne och hon är kompis med min kompis. Och jag tycker att hon ska vinna bara för att jag tror på henne för att hon skriver fint och för att hon är så pysslig.

Drar in handen igen och återgår till gungandet och mumlet om rapporten som kommer få mig inlåst på psyket.

Bra med unga människor

2010-05-14T16:33:00.002+02:00

N'Anders har bättre minne än jag för att han är ung och oförstörd. Han berättade att K fick låna pengar av mig när han flyttade. De pengarna har jag inte fått tillbaka. Jag skulle verkligen behöva dem nu. Helst allt på en gång, eftersom juni blir en hemsk månad finansiellt (jag är ingen kapitalist, jag vill bara klara räkningarna och helst äta lite). Så nu får lillpöjken medla eftersom K inte vill ha kontakt med mig. Grett. Win-win. SHOW ME THE MONEY!

Han kallar mig Slangen

2010-05-14T15:37:00.003+02:00

Chokladplittskakor, starkt kaffe och tre timmars prat med n'Anders. Så kan det gå.
Har alltså inte pluggat något alls idag. Det gör inget. Det var skönt att sitta och prata också.
Kohunden Noa satt i bilen och när n'Anders skulle fära heim så fick jag klappa lite på honom. Noa alltså. Lilla stora kossan skällde och var så fejen över att få hälsa på ute i glesbygden igen, och det tror jag det! Det är så fint här.

Den så kallade ryssvärmen..

2010-05-13T23:31:00.002+02:00

Bild från igår kväll. Sol, nästan inte kallt, bara lite ljummet.
Vaknade till detta:

Idag har jag letat efter boende på Bahamas, Aruba, Bahiahalvön, Cancún, Sicilien och Söderhavsöarna. Jag står inte ut med det här längre!

Söndag igen

2010-05-09T09:27:00.002+02:00

Morgontimmarna
Solstrålarna dansade
Över lekplatsen

Det dåliga köpet

2010-05-07T12:10:00.002+02:00

Jag är en vän av återanvändning. Jag köpte en mobil på tradera i höstas. Jag tyckte det var ett bra köp just då, tills det började strula med upplåsning och grejer. Ingen usb-kabel fick jag med heller. Men kameran var bra och det var huvudsaken just då. I dagsläget är jag på vippen att återanvända telefonjäkeln som tennisbollssubstitut. Vi blir osams ganska ofta. Förutom det otal tomma sms som jag skickat iväg till folk, så är vi inte överens vid telefonsamtal. Särskilt inte när det gäller tonvalstelefonsamtal. Då tycker den att den ska ringa upp det nummer jag knappar in. Ibland är det mitt personnummer, ibland är det siffran 3. Jag skulle ringa Bredbandsbolaget för att bekräfta min flyttändring. Efter två knappval började ringa upp mitt personnummer, varpå rösten säger att det nummer jag försöker nå inte är i bruk. Näh, men säger du det!? På andra försöket hamnar jag i Telias mobilsvar eftersom jag gjort valen 1, 3, 3 efter varandra. Jag hade ett gammalt meddelande. VANSINNE! Vem tillverkar en mobiltelefon som inte klarar 2000-talets alla tonval?
Utöver detta bråkområde så är touchfunktionen helt värdelös. Jag ångrar mitt köp gång på gång, hur fin tanken om återanvändning än var.
Jag har t.om plockat fram gamla SonyEricsson Z600 i desperation, men inser att jag inte vill bråka med Telenors taskiga täckning heller, så nu sitter jag här, en gnutta utpumpad av agressionerna, och bara önskar att jag slapp ha med telefoner och teknik att göra.

Det finns så mycket som gör mig arg och uppgiven. Inte bara i-landsproblemet om mobiltelefonen, utan om djurplågeriet kring den stackars älgen som hamnade ute på isen och som sköts 14 gånger innan en helikopter fick komma och ta ihjäl den stackarn. Slår vad om att den inte ens var sjuk, bara rädd. Polismyndigheten JO-anmäls och den klåpande jägaren polisanmäls, vilket på något sätt känns en smula ironiskt. Måtte något gott komma ut av det till slut så den plågade älgen inte led i onödan.

Förbannat också!
Välkommen till verkligheten

Idioter

2010-05-05T20:37:00.003+02:00

Uppdrag granskning ikväll handlade om elproduktionen och vart de pengar konsumenter har svårt att betala för den dyra elen tar vägen. Och om elcertifikaten som inte fungerar.

Jag tycker bra om Uppdrag granskning, men nästan varje gång blir jag så förbannad och uppgiven. Pengar. Pengar pengar. Rika idioter som vill tjäna mera pengar. Världen vill ha pengar. Den lilla människan vill leva.

De intervjuade partiledare. I mina öron lät Lars Ohly och synnerligen Peter Erikssons svar riktiga och sunda, medan Maud Olofsson och Carl B Hamilton uttrycker sig nästan ignorant och förnekande.

Det som gör mig nästan lika förbannad som det som kommer fram i sådana här program är att det borde gå att göra något åt. Inte undra på att man inte ser något hopp för världen när den styrs av en massa iddijötts.

Nååå jo, no blir det bra nån gång.

Visst.

Sådärja

2010-05-02T15:21:00.001+02:00

Skendräktig?

2010-05-01T00:52:00.003+02:00

Det slog mig nyss. Det är kanske det jag är?

Långbakat.

Seven deadly sins

2010-04-29T22:51:00.002+02:00

Men avundsjuka klär mig inte.
Ändå är det avundsjukan som just nu tar upp en ganska stor del av känslolivet.

Bland underbara flickvänner, utlandsresor, gravidmagar, semestrar, jobb, hus, träningsork och så vidare.

Ush, vad jag inte tycker om att vara avundsjuk! Jag vill säga åt mig själv att sluta med det, men jag kan inte.

Inatt drömde jag att jag var på gamla Domus. GymnasieDomus. Ofta drömmer jag om Domushuset eller ett annat flervåningsaffärshus som jag inte vet vilket det är. Jag går vilse ganska ofta. Ska handla något. Mat eller så. Men hittar inte dit eller därifrån.

Så vaknar jag och inser att det är så det känns på riktigt också. Vilset. Rotlöst.

Jag blir avundsjuk på rotade människor och människor som förverkligar en eller annan dröm.

ROTMOS!

Det är facebook som gör mig avundsjuk. Förbannade facebook. Om det inte vore för Grupp 3 så skulle jag avsluta fejan. Jag blir bara ledsen över mig själv när jag ser hur bra andra har det. Med sina statusuppdateringar om semester i Florida eller lilla fina familj eller jobb.

Jag har lessnat på att uppdatera statusen. Den är fan konstant just nu. ERROR!

Men det är tur att det finns en människa som jag kan vara bitter tillsammans med.
Surkorv.

Avundsjuka, högmod, lättja och frosseri. Det är mina synder det, jajamän. Jag kan nästan synda allt samtidigt. Inget man skryter om ifall man inte är högmodig förstås. I am.

återfall

2010-04-26T18:27:00.001+02:00

JAG SAKNAR DIG!

När inget annat funkar..

2010-04-24T13:50:00.002+02:00

Nancy & Lee.

Jag har precis så mycket energi att jag orkar virka lite och repa opp eftersom det blir fel hela tiden.
Istället för att plugga alltså. Borde ut och leta efter tranan, men den behöver nog också få vara ifred i helgen.

Dålig vecka

2010-04-23T15:56:00.003+02:00

Död älsklingskatt, floppad mattestund, dåliga nyheter om en god vän, sjuk igen, ont igen, göra om deklarationen, bråka med skrivaren, måste läsa ikapp och jag kommer vara lika pank som igår redan nästa vecka...

Jabba dabba dooo!

Jag våndas över att inte vara någonstans. Det känns rotlöst och illa.
Tror jag behöver pizza idag.

Sorg

2010-04-18T22:32:00.002+02:00

Fem år. Hon skulle ha fyllt fem år i år.
Det finns inget jag kan göra som kan ge henne livet tillbaka.
Lilla mjukpäls med pyttesmå framtänder och världens mysigaste sätt att visa att du ville bli gosad med. Jag hoppas av hela mitt hjärta att du slapp lida. Att det gick fort.
Just nu hatar jag varenda jävla biljävel och varenda bilförare. Varför stannade inte människan och tittade efter vad det var han/hon körde på?
Mamma ropade och lockade med mat och letade. Letade länge. Men man kan bara vänta. Tills de tog en tur med bilen och träffade den där karln som berättade vad han hade sett vid vägen. DET VAR JU XHIOBHON! Lillan! Världens lillaste lilla snälla kisskatt som blev en storjägare och fångade hur många möss som helst hos mamma. Jag är inte fylld av massa frågor och förebråelser. Det hjälper inte. Hon är lika död ändå. Det är så otroligt verkligt och ändå inte. Jag är ledsen för att hon inte längre kommer finnas hos mig. För att det bara är Shira som jag får hämta hem om en månad. Vem ska nu slicka på gardinerna? Vem ska komma och kurra vid mina fötter när jag går på toaletten? Och vem ska knöla in sig framför Shira när hon ligger i soffan, och be om att bli tvättad?

Tomhet. Ändå är jag glad.
Jag är glad och tacksam över att hon blev överkörd och att hon förhoppningsvis dog snabbt, till skillnad från den stackars katten som blev skjuten med luftgevär hur många gånger som helst av någon/några idioter. Katten verkar överleva, men jag kan tänka mig hur rädd hon måste ha varit och hur ont hon har. Xhiobhon, finaste lilla knaskatt, hon har det bra nu. Intalar jag mig. Men det gör ändå ont och det känns som om mitt hjärta ska brista.

Jag hoppas att hon aldrig någonsin i hela sitt femåriga liv tvivlade på att jag älskade henne och ville att hon skulle ha det så bra jag bara kunde se till att hon kunde få. Det var därför hon fick stanna hos mamma tills jag flyttat. Hon fick gå ut och fånga möss och vara ute så mycket hon ville istället för att vara instängd i den här lägenheten om dagarna. Visst, om hon hade gjort det så skulle hon fortfarande vara vid liv, men jag ska inte tänka så.

Nu är det jag och Shira kvar här på jorden. Surtanterna mot världen. En knaskatt mindre att gosa med.

Jag kommer sakna dig så förbannat mycket, älskade kissemiss!

Ett älskat liv

2010-04-18T19:50:00.002+02:00

Min kärlek till dig vet inga gränser och den når dig där du är nu. Vi ses om en stund.

Disneydags

2010-04-18T09:10:00.002+02:00

Jag skulle vilja ta mig ett snack med SVT angående de nya serierna på Disneydags.
Disneydags visas på lördag kväll, för barn. Barn som förmodligen varit på förskolan hela veckan. Varför måste då det första programmet som visas vara så förbannat överpedagogiskt? Inte vill vuxna som jobbat hela veckan sitta och titta på film om deras jobb?

Kanske irriterar jag mig bara på att det inte är Nalle Puh, Den lilla sjöjungfrun, Timon och Pumbaa, eller Bumbibjörnarna. Att de har förvisats till en hylla efter lång och trogen tjänst. Eller så irriterar jag mig på att Händige Manny är en kopia av Byggare Bob. Det fungerar för små barn, men jag har svårt att se att det kan locka äldre barn.. och..eh.. vissa jätteäldre barn som Timon & Pumbaa gjorde. Det blir fort fånigt och tråkigt. Efter Händige Manny så är det åtminstone en Disneyklassiker, men det orkar man ju inte vänta på. Det är tydligt att den första delen av Disneydags är för de små barnen och den andra delen är för de lite äldre, men under många år har jag följt den senare delen och funderat på varför serierna blivit skrikigare och skränigare. Är det vad som lockar barn? Funkar inte serier som Luftens hjältar, Räddningspatrullen och Långbens galna gäng? Förvisso är Phineas och Ferb inte det värsta jag sett på Disneydags. Det är nog Brand & herr Morris, eller Kim Possible. Det orkade jag fanken inte titta på alls. Nu låter det som att jag tittar på Disneydags varje helg. Det gör jag inte. Men ibland tycker jag att det är en skön start på lördagskvällen, sådär någon gång i halvåret. Men när jag gör det vill jag ju inte behöva sitta och bli irriterad på fånigheter och skrikigheter. Kanske ska jag inse nu att jag blivit för gammal för Disneydags? Ja, förmodligen.

Efter en dag med 10 överljudliga barn

2010-04-14T20:40:00.003+02:00

är det skönt att komma hem och lyssna på Enthrone Darkness och verkligen verkligen bara...vara jävligt less.

Stork och ingen trana

2010-04-12T16:24:00.006+02:00

Stork har skådats och fotograferats i Hara. Hara ligger bara en mil tvärsifrån här. Faktiskt. Så det var uppenbarligen ingen omöjlighet att jag kunde ha sett en stork istället för trana.

Attitydproblem

2010-04-11T21:49:00.002+02:00

Just ja. Jönsson, min älskade älskling, gav mig en fin komplimang i onsdags. Hon tyckte nämligen att jag såg ut lite som Ralf. Alla som inte vet vem han är får skylla sig själv. Någonstans tycker jag ändå att han är lite cool. Två gånger har jag inte fått följa med honom backstage på grund av mitt sällskap. Fastän det fanns en tydlig inbjudan. Typiskt dåligt. Jag kunde ha fått tips om hur man håller frisyren snygg. Kanske kunde han ha gett mig lite attitydträning också.

Zip a dee doo dah

2010-04-11T14:02:00.003+02:00

Mmm grillad ödla

Jag vaknade och hörde tranan. Jag undrade varför tranan var vaken klockan åtta på morgonen. Jag undrade varför jag själv var vaken klockan åtta på morgonen en söndag. Så jag snoozade en och en halv timme. Sen gick jag upp och åt frukost och säkerhetsnålsfållade panelgardinerna jag hängde upp igår, sen gick jag ut på transpan. Jag tänkte att den skulle komma spatserandes rätt vad det var, bara jag var tillräckligt tyst. Jag var hur tyst som helst förutom en nysning men tranan höll sig i andra änden av byn. Själv satt jag på ett stenröse vid lägdan nedanför och lyssnade på tranans tutande. Och jag väntade...väntade..väntade... medan jag njöt av solen och flugorna som surrade och den konstiga fågeln som gurglelknarrade någonstans bakom mig. Rätt vad det var, efter trekvart eller så, så tyckte jag att tranan ropade så det ekade. Men ju mer jag lyssnade, desto mer insåg jag att det inte var ett eko. Det var en annan trana! Gissningsvis befann sig den andra tranan runt en lägda i Näs, eller möjligtvis nedanför Grönviken, men jag är inte säker. Det tycktes som att den första tranan ropade på den andra att komma dit. Det kändes lite Marco! Polo! över det hela. Jag vet inte om de träffades eller om de helt sonika lessnade men det blev tyst i alla fall. Ingen trana syntes till. Fanken. Däremot såg jag en ödla. Jag försökte fota den, men när jag på ett icke graciöst sätt skulle försöka få en närbild så hukade jag mig ner och fick en vass pinne i rumpan så jag flög upp och skrek till och ödlan var borta. Fast sen kom den fram och då skyndade jag mig att fota lite till. Säkert blev allt suddigt för det var lite vingligt. Jag har nyss kommit in efter det angenäma men fruktlösa transpanet. Jag ska göra ett nytt försök lite senare i veckan. Jag har ju sett den så jag vet att den finns.

Längst till vänster på kullen innan himlen tar vid trodde jag att jag såg tranan. Det gjorde jag inte. Det var en snöfri fläck bara.

Tupplursjetlag

2010-04-09T17:52:00.003+02:00

Är det bara jag som blir helt ur fas efter en eftermiddagslur? Sover jag på förmiddagen, säg att jag vaknar halv sex och somnar om vid åtta för att vakna vid elva, så vaknar jag i regel pigg och alert om jag inte är sjuk. Om jag däremot somnar en stund vid tre eller fyra och vaknar en timme senare, då är jag både frusen, yr, mår illa och känner mig allmänt seg. Varför blir det så?

Raketbränsle

2010-04-08T17:38:00.002+02:00

Det var så hon sa, hon på homopatoteket, om medicinen jag fick. Raketbränsle indeed. Efter en jobbig natt så har det börjat lätta i bihålorna. För att ge den ohostade hostan i lungorna lite motivation att hoppa ut, så företog jag mig en lätt joggingtur. Inte långt, men tillräckligt, och jag fick ur mig all gammal sjuk lungluft när hämtade andan i korsningen. När jag kom hem så började hosta en hel del och nu mår jag lite bättre. I morgon kommer jag ha träningsvärk. Tjo-ho.
Någonstans på krönet på backen mot Bjäärm så hörde jag ett tutande som lät så fint, så fint! Jag tog av mig hörlurarna och lyssnade. Tuuut! Tuuut! Tuuuut! Långt borta. Sedan närmare. En tutfågel! Först tänkte jag kanadagås, men det fanns inget målbrottigt i tutet. Måste vara trana. Förra året försökte jag få det till att det var en stork men då fick jag en uppläxning av Gustaf. Tutet slutade, men när jag kom ner i Blindtarmen så spatserade minsann en trana runt där på lägdan bland ett värstinggäng med kajor. Min blotta närvaro gjorde dock att tranan flydde på ett ljuvligt och tyngdgraciöst sätt. Jag tittade medan den flög iväg och väntade på att den skulle vända, men den kom inte tillbaka. Jag lyssnade länge på trantutet långt bort mot 45:an. När jag lyssnade med hela öronen så hörde jag så mycket annat. En massa fågelsång, ett samtal mellan två hundar en bit bort, en motorcross som startade ungefär vid ena hunden, bilarna på 45.an, sågen i Ålsta och en tredje hund som gav sig in i hundsamtalet. Tranan kom inte tillbaka så jag gick hem och åt middag. Jag har lite svårt att fatta att jag fick så mycket energi av kuckelimuckmedicinen, men jag är bara glad att jag kan andas så mycket bättre nu än igår. Hädanefter ska jag ta mig fanken inte besvära min oerhört upptagna läkare på HC i Brunflo igen. Jag går direkt till homeopatapoteket!

självkurering FAIL!

2010-04-07T10:31:00.004+02:00

Under de här 8 veckorna som jag varit sjuk så har jag naturligtvis testat diverse preparat för att underlätta livet (mest andningen). Nu är jag så ebarmeligt less på snortäppan att jag käkade en tesked wasabi för att rensa. Det hjälpte inte.

Jag är ovän med HC så det är inte direkt tal om att gå dit heller. What to do?

Vad är det för skit jag har i kroppen egentligen?

Godaste pizzan jag någonsin ätit

2010-04-06T16:53:00.002+02:00

Det kanske inte ser så ut på den, men den var helt fantastiskt jäkla jättegod. Bearnaisesåsen blev inte så bra först, men när det stått i kylskåpet över natten så förändrades smaken på den. Det är löjligt enkelt att göra egen bea. Till alla människor som tror att det är svårt att veganifiera bea: Det är det inte. Kan man göra en vitsås så kan man göra den här. It's all about the kryddning.
Grunden är en bottenredning som jag gör på Carlshams mjölkfria margarin, mjöl och ett paket havregrädde (imat exempelvis). Sen skvätter jag i vitvinsvinäger/äppelcidervinäger, dragon, persilja (fryst), salt, vit-och svartpeppar tills det smakar bra. För färgens skull brukar jag ha i lite gurkmeja också. HÄPP så är det färdigt!

En gång gjorde jag ett seriöst försök att göra bea från grunden på riktigt med hackad charlottenlök och femhundra gram margarin eller så, men skillnaden blev inte överdrivet stor, så då tycker jag att det är lättare att göra så här.

Pizzadegen var för övrigt gjord med bakpulver istället för jäst. Det förenklade hela uppskärningsproceduren väsentligt. Mycket god.

Undrar vad jag ska hitta på för mat idag egentligen? Orkar inte göra så mycket. Ska läsa utomhuspedagogik i förskola och förskoleklass och bara ta det lugnt så jag blir frisk nån jäkla gång! Önskar att jag hade haft pizza kvar. Typiskt.

Wakey wakey, hands off penis!

2010-04-05T22:48:00.002+02:00

Jag tror jag drömt hela helgen. Illamåendet och snorandet kändes förvisso verkligt, men resten har varit rätt mycket som om det inte har hänt. Både i fredags kväll/lördags morse och igår kväll.

For real?

Memma

2010-03-31T18:40:00.002+02:00

Sedan en vecka tillbaka har jag funderat på om jag skulle ha försökt mig på att tillaga memma. Det verkar inte överdrivet svårt, men det tar förstås halva dagen. Och malt då? Alla dessa svårigheter av praktisk karaktär som jag först måste lösa.

Snyggliska

2010-03-29T17:33:00.000+02:00

Borde se om den på engelska.
Prinsessan och grodan alltså.

Nästa film att se är Alice i Underlandet. YEY!

Flera ton

2010-03-29T08:10:00.003+02:00

När jag landade hemma i fredags så gick jag in i en koma. Jag låg utslagen i soffan och vägde ett ton ända tills i går förmiddags ungefär. Efter 4 veckors sjukdom och 1 vecka i Härnösand, full med redovisningar, föreläsningar och socialt samspel, så var jag fullkomligt utpumpad. Att lyfta armen för att byta kanal på TVn var jobbigt. Att andas var ännu jobbigare, inte bara på grund av utmattningen, utan för att jag fortfarande är täppt och snorig. Under Earth hour så passade jag på att sitta stilla och bara vara en stund. Det var skönt. Det hjälpte inte så mycket mot utmattningen, men det var ändå skönt. Igår var jag på bio med Jönsson (min julklappsfödelsedagspresent för 2 år sedan). Vi såg Prinsessan och grodan och den var helt fenomenalt rolig och bra. Det var som gamla Disney fast med dagens teknik. Jag tvivlar på att barnen i salongen har koll på slapstick, men i en scen där tre ..eh..vad ska man kalla dem med ett fint uttryck... Träskboende människor. Ett mindre fint uttryck är inavlade hillbillies (varför är de alltid tre?). De uppförde sig som bröderna Marx. Det finns många sköna karaktärer i filmen, men bäst var nog ändå sceneriet. Väldigt vackert animerade naturbilder som fick mig att vilja åka till New Orleans på en gågn. Att säga om publiken. Pjah, den var liten och ung, som man kunde ha räknat ut. Jönsson och jag var de enda "vuxna", om man nu kan kalla oss det i ett sånt sammanhang, som var där på egen hand. När bion var slut drog vi upp till Möböken och där tittade jag på sexiga ventilationsdelar. Mmm... HÖHÖ!
Mekade lite bil åkte runt och hem. Det var fint ända tills dess. När jag kom hem fanns det ingen värme i elementen eller i kranen. Första gången som jag frusit för att det varit kallt i den här lägenheten. Jag dog nästan. Idag börjar min VFU. Jag är inte precis laddad, det kan jag erkänna, men det ska bli trevligt ändå. Jag har ett ton uppgifter som ska utföras också.

Och apropå ton så vaknade jag kl 3 inatt och hade en galen röst i huvudet som sa TONSILL TON SILL TON SILL DU HAR TON SILL I DIG!

Wierd.

onsdagsfundering

2010-03-24T06:34:00.002+01:00

varför smakar vattnet så illa här i Härnösand?

framaför datorn

2010-03-21T15:31:00.002+01:00

det jobbiga är inte att skriva allt som måste skrivas, det jobbiga är att tänkandet om hur det ska skrivas. jag är dålig på att formulera mig. that's my problem. på universitet måste allt låta så sabla fint och jag vill inte det. jag vill skriva som jag skulle ha skrivit det, inte som om någon professor eller professor-wannabe skulle ha skrivit det. blaaah.

om man nämner catherine garvey så tycker jag att man borde kunna hitta lite information och texter om henne. kanske är jag dålig på att leta också.

jag vill att den här veckan som kommer ska vara över redan nu. jag vill att det ska vara vår nu.

knirk

2010-03-17T23:47:00.002+01:00

sa jag det där om snönarret som var skönt i foten?
jag vet inte.
helt plötsligt bara, så kom jag att tänka på det en dag när jag var ute och promenerade i den jättekalla vintern.
knarret från snön gör vibrationer som känns i fötterna. som massage!
här har jag gått och fått gratis fotmassage utan att någon människa petat mig på fötterna eller nypt mig i tårna. mycket bra.

fast det måste vara tillräckligt kallt för att rätta knarret ska komma som gör massagegrejen. nu är jag färdig med kylan och vill ha sommar och slippa snöknarrvibrationer i fötterna. men det är bra att jag kom på det.

Brödknas

2010-03-17T06:39:00.003+01:00

Jag skulle baka bröd. Så visste jag inte hur man gjorde. Jag letade inspiration hos Pain de Martin. Sen gjorde jag som jag alltid gör: Struntar i receptet och hittar på eget. Men surdegen på råg följde jag till punkt och pricka. Det kändes viktigt. Första gången blev det ett panzerbrot som håller i tid och evighet. Igår tänkte jag göra ett luftigt dinkelbröd med rågsurdeg. Det hela började bra, men eftersom jag glömt att jag skulle på kören så blev det alldeles fel. Degen stod i kylen hela dagen och hela kvällen, helt orörd. Sedan slängde jag bara upp den på mjölat bakplåtspapper, delade den i två och lät dem stå på spisen tills ugnen var het, sedan gräddade jag dem i först 10 minuter på nästan högsta värmen, sedan sänkte jag och lät bröden gräddas i en halvtimme till. Fast då behövde de ändå tio minuter till sedan bestämde jag. När jag plockat ut dem gick jag och la mig. Hyfsat modfälld. Tänkte att de skulle blivit alldeles misslyckade. Men jag provsmakade i morse och det var gott! Helt otroligt. Och med massa goda hål i. Och segt. Mmm. Jag är ingen brödmästare, men ibland har jag helt enkelt en jäkla tur. Recept är fjantigt.

Knas of the day

2010-03-15T13:12:00.001+01:00

Kisselikisselikisselikiss.

Penicillin till sjukvården.

2010-03-13T16:37:00.004+01:00

2006 hade jag en bra läkare på HC. Han var ny och försökte verkligen ta sig tid till att lyssna och hjälpa. Människorna jag mött före och särskilt efter det har varit precis tvärtom. Jag förstår dem. De ska hinna med så många patienter som möjligt på så kort tid som möjligt och sedan göra anteckningar och sånt. Allt för att spara pengar. Jag undrar vilka pengar som sparas egentligen, när läkarna missar allvarliga sjukdomar på grund av att de inte gör noggranna undersökningar och uppföljningar.
Om man har en tid på HC så får man oftast räkna med att inte komma in förrän mellan 15 och 90 minuter (beroende på vilken HC man är på) senare än avtalad tid. Han tog mig inte ens i handen när han hämtade mig, utan det var jag som insisterade på att få någon slags kontakt. Väl inne i undersökningsrummet ska läkaren, på något magiskt sätt, lyckas vinna ens förtroende så man känner sig omhändertagen och trygg. Det misslyckades han med. Jag var ute efter max 10 minuter, med ett papper i handen (som jag förvisso blev av med 10 minuter senare) och en penicillinkur att hämta ut på apoteket. Jag orkade helt enkelt inte ifrågasätta bemötandet. Det bemötandet betalade jag 150 spänn för. För 10 minuter läkartid. Det är inte jag som är sjuk, egentligen. DET ÄR SYSTEMET! Systemet har hål på trumhinnan (måtte det göra jäkligt ont på dem som på mig!) och öroninflammation och halsfluss och cancer och ms och depression och röda hund och liggsår och allt. Inte vi. Jag frågar mig om det är bättre att gå till en privat läkare. Jag måste undersöka saken.

Jag beklagar verkligen att Trollrumpan råkade ut för en lika osympatisk läkare som jag. Inom det yrket är det jätteviktigt att det är rätt människor (med rätt inställning) som jobbar. Men jag beklagar att inte fler läkare och sköterskor, trots att det är som det är, kan säga ifrån.
Sjuk sjukvård. Sjuk, mycket sjuk.
Sjukvården behöver nog en penicillinkur.

Ovänner

2010-03-11T11:10:00.002+01:00

Den gillar inte min våffelsmet och jag gillar inte att jag v.a.r.e.n.d.a gång måste ta fram tunga artilleriet för att få loss våffelfraset från järnet. Nu är vi, med detta inlägg, officiellt ovänner. Jag orkade inte ens rengöra järnet ordentligt sist, så nu har jag ställt in det i förrådet i väntan på att jag ska orka ta itu med det (JE SIR INT AT 'E! ..JE GÄR INT DÄ!)
Jag ska aldrig mer bli sugen på våfflor.

Idag känner jag viss smak och en aning lukt, men jag har svällt igen på höger sida vid örat. The fun never ends! Ska ta mig till Brunflo och plugga lite med min privata sjuksyster som lovat mig en kuckelimuck-grogg mot förkylningen. Jag hoppas den hjälper eftersom jag ska husera ett stycke Petra här i kväll och i morgon. Hoppas det blir mycket tågprat.

Gloomy sunday

2010-03-10T12:07:00.003+01:00

Tuggar mina morotsstavar. Tuggar mina selleristavar. Tuggar mina kålrotsstavar. Känner ingen smak. Hör bara krasandet och knastrandet i öronen. Locköron. Mellan knastringarna så ramlar jazzen in. Pluggjazzen. Det är också det enda som är någorlunda hörbart genom locköronen. Jag försökte med Freddie Wadling igår, men jag hörde bara en massa brum brumm brum tooot.

Idag är det premiär för mig. Jag ska försöka pricka in biblioteksbussen. Det borde gå bra men jag är inte säker. Den är stor, men den låter inte. Inte som glassbilen. Tu tu tu -tutu tu tu tu-tutu, tutu tutu tutu. Biblioteksbussen låter förmodligen som en vanlig buss. Klockan 15 vid Mahlbergs lack som inte längre finns. Jag var tvungen att först smsa lokalbefolkningen här och sedan ringa biblioteket för att försäkra mig om att jag vet vart det är. Nu vet jag. Det tar en halv minut att gå dit ungefär. Mycket lämpligt. Jag hoppas att boken jag vill ha finns med.

Nu krasar den sista kålrotsstaven i munnen. Då har jag nästan ätit upp lunchen. Återgående till plugget omgående.

Håll tummarna

2010-03-09T11:08:00.002+01:00

Gissa vad det äääääär?

Jag är nöjd. Tack för inspirationen!

Outsiders

2010-03-07T14:31:00.002+01:00

På Outsiders handlar det om unga föräldrar. Bland annat ett par ifrån Brunflo.
Många tankar for genom huvudet, men..ja. Jag är lite sur och grinig idag eftersom jag sovit så dåligt så jag känner mig som en hemsk människa när jag tycker att de är så omogna. Ändå vet jag att många mognar fort när de skaffar barn. Brunfloföräldrarna filmades när de skulle på ultarljud på sjukhuset. Det var ju fint att se väntrummet där igen. Där har jag suttit en miljard gånger känns det som. Inför undersökningar och samtal. Aldrig som de, som väntar barn.
De är med på outsiders. Men hur outsider är man egentligen, när det redan finns så många unga föräldrar? De verkar ha stöd av varandra ändå. Det är fint.

Where's your rhinestone cowboy?

2010-03-05T15:29:00.002+01:00

FKRATTA NÄR DU FÄJER DET!

som barn på nytt

2010-03-03T18:23:00.002+01:00

nyponsoppa och glass med möjligtvis en macka.
middag idag. poff! nu försvann vuxenpoängen jag samlat idag

bubbel

2010-03-03T14:38:00.002+01:00

igår kväll satte jag igång lite surdeg. idag har den gjort några bubblor. yey!

det känns som att The Thing däckat ovanpå mig. Jag orkar knappt andas. solen skiner men det är nästan storm ute så jag antar att det kan bero på det. jag vill skylla på det och inte någon ny förkylning. imorgon är allt bra igen. säger vi.

Smak som ändras

2010-02-28T11:43:00.002+01:00

Jag minns en gång när familjen följde med pappa på sitt jobb en vecka. En så kallad lastbilssemester. Jag vet att vi åt så bra mat vi kunde utefter vägarna, för det är mammas och pappas grej. Riktig frukost och inga jäkla hamburgare. Nå. Någonstans mellan hemma och Ystad, så åt vi middag på ett lastbilshak. De hade någon slags salladsbuffé minns jag. Jag minns inte vad jag plockade på tallriken utom vindruvor. Åh, vindruvor, det gillar jag! Tänkte jag.
Det var inte vindruvor. Det var oliver. Äckliga äckliga oliver. Mamma, som den goda moder hon är, offrade sig (inte allt för jobbigt kan jag tänka mig) och åt upp dem. Det var en hemsk upplevelse. Jag undvek oliver för lång tid framöver. Ungefär till gymnasiet. Då fick jag prova riktiga oliver. Med kärnor i! I olja! Det var hur gott som helst. Sedan dess äter jag gärna oliver. Dock inte de billiga färgade svarta eller gröna. Någon måtta får det vara tycker jag allt.

Annan mat jag inte tyckte om när jag var liten (yngre) men som jag gladeligen äter idag är:
Surkål
Kapris
Ärtor
Selleri

Mat jag tyckte om när jag var liten (yngre) men som jag absolut inte äter idag är:
Dillkött
Mammas ugnsbakade fisk (med hasselbackspotatis)
Kyckling med currysås
Äggstanning

Så..någon slags balans finns det trots allt.

Mmmm kapris.

kakka!

2010-02-27T19:17:00.002+01:00

där får man för att man försöker nörda sig.

spotify med ubuntu. neh. vill int.

Mitt alternativa liv

2010-02-27T08:25:00.002+01:00

Är det jag ibland drömmer om. Det som kunde ha blivit om jag inte valt det gymnasieprogram som jag valde. Om jag istället hade hamnat i Järpen. Allting hade varit på ett annat sätt då. Fast ibland tror jag på att vissa saker som händer i ens liv skulle ha hänt i vilket fall som helst. Precis som att vissa människor är sådana man träffar bara för att det är meningen.
Ibland tror jag inte alls på det. Ibland tror jag att allt hade varit helt annorlunda. I den bästa av versionerna så drömmer jag att jag hade varit ute på fjället nästan dagligen. JAG SKULLE HA HAFT KÖRKORT! Jag skulle ha kunnat prata nonstop om skidåkning och min senaste resa till Monterosa.

Jag är så långt ifrån att vara den människan.

Alla om och men...

Tänk.. i varje val så finns möjligheten att bli något annat.

från barn och fulla människor kommer sanningen

2010-02-23T14:53:00.002+01:00

när det gäller barn kan jag inte göra annat än att le åt vad de, i sin uppriktiga nyfikenhet eller insikt, sagt till mig.
när det gäller fulla människor så...mjah.

men så i lördags ringde en uttråkad mupp upp mig och avslöjade både det ena och det andra om vad jag är. dock kan jag inte vara förbannad eller ens sur. för det är ju sant.

hur ofta säger folk vad de egentligen tänker eller känner? jag gör det då definitivt inte. jag har slutat berätta hur det egentligen är, för det blir bara fel ändå. ibland undrar jag om jag inte är en förbannad opportunist. eller är jag bara löjligt rädd för allt och alla fortfarande?

jag vill tacka muppen för att han gav mig en klarare bild av mig själv.

jag önskar att jag vore ellen key

Jag vill inte gå uuuuut!

2010-02-23T10:09:00.002+01:00

Det är -30 idag. Hade tänkt åka in till stan, men jag är inte så sugen på att stå ute och frysa i väntan på bussen. Jag har svårt att komma igång med läsningen. Det är så mycket annat som snurrar i huvudet på mig. Jag har börjat läsa om Ellen Key. Första gången jag hörde talas om henne var i gymnasiet. Jag skulle göra ett arbete om Matisse och då nämndes hon i någon av böckerna jag läste. Sedan dess har jag hört hennes namn i olika sammanhang. Hon känns lite som en varm pöl av energi som flyter ut över golvet i olika riktningar. Det där var menat som en komplimang.

Jag tror det hade varit fint att ha henne som vän. När jag läser om hennes framtida kvinna så inser jag att det är ganska mycket så jag önskar att jag vore. Undrar när hon menade att framtidens kvinna skulle vara som hon önskade? Hoppas hon inte smäller av när hon ser hur vi är nu.

Jag delar dock inte hennes positiva syn på framtiden och tron på att det bra och fina. Det är nog en av mina största brister. Jag kan drömma om den sortens planet jag vill att jorden ska vara om 20, 50 eller 100 år, men jag vet att det aldrig blir sant. Människan är självdestruktiv och drivs av girighet och maktbegär. Pengar är viktigare än miljön och människors välmående. Å andra sidan arbetar många för att hitta medel och metoder för att förlänga livet, och det skapar ett annat dilemma som jag inte tänker ta upp nu.

Himlen är blå. Solen skiner. Det är varmare i frysen än ute. Boken om Ellen Key ligger på bordet. Nu går jag och läser.

Maj gådd

2010-02-18T22:20:00.002+01:00

Hård vecka. Ganska rolig, men hård.
2 muntliga redovisningar och 1 skriftlig uppgift inlämnad.
Förkylning har jag hunnit med också.

Och ätit mat. Och köpt en pepparkvarn!

Och tittat, håll i er nu, på OS!
Jag såg nån slags skidåkartävling i förrgår eller något och jag tyckte jag kände igen namnet Kalla.

Igår såg jag Anja Pärssons krasch och då började jag grina lite. Jag gillar Anja.
Så blev jag ju lite gladare idag att hon stod på skidorna igen. Jag gillar Anja för att hon är fan tuff som få.
Men mer OS än så blir det nog inte för mig. Ska läsa om Ellen Key istället.

Moussaka!

2010-02-15T19:25:00.003+01:00

Fick moussaka med mig i matlådor till Härnta och det är förbannat gott. Receptet är ifrån Daniel Rolkes bok Vego deluxe, där han samlat olika vegansers favoritrecept. Och det där kommer nog bli ett favoritrecept. Mycket matlådevänligt. Jag gillar aubergine. Sist jag var här hade jag gjort lasagne med aubergine och spenat. Jag åt det i dagarne tre, lunch und middag. Typ.

Idag hade vi redovisning av intervjuuppgiften. Den blev uppskattad. Jag lämnade in den individuella skrivuppgiften också, med viss vånda. Dessutom hämtade jag ut den gamla skrivuppgiften från förra terminens sista delmoment. Jag önskar att jag hade låtit bli. Även om jag vet under vilka förutsättningar jag skrev den så är jag ändå något besviken. Jag fick bra kommentarer om mitt språk, men dåliga om hänvisning i litteraturen och att det var för kortfattat och lite annat. Skriva uppgifter är inte min grej. Jag ser verkligen inte fram emot B-uppsatsen i höst. Huuu.

Jag är lite off idag. Off på allt möjligt. Drömde fel inatt och sov oroligt. Dessutom har jag slut på nässpray. Jag är helt analysinkompetent också. Universitetsstudier är värdelöst. Ge mig en ballong.

All nighter nr 2

2010-02-12T21:46:00.003+01:00

Verkar bli en sådan natt till ja.
Lyllos mig som är så dålig på att skriva arbeten. Hur gick det till när jag förlorade förmågan att skriva om sådant som ligger mig varmt om hjärtat? NÄR hände det? Jag gissar att det var när jag tvingades skriva utifrån olika teoretikers synvinklar OCH ANVÄNDA REFERENSER! Avskyr gånger tusen.

Ska skriva om småbarns behov av stöd i förskolan men...jag fastnar hela tiden.
Vill bara lägga mig ner och grina. Så svårt känns det just nu. Jag har ingen lust att åka till Härnösand redan på söndag. Måste. Vill inte. Redovisningar. Studiegrupp som inte fungerar. Saknar min förra studiegrupp. Saknar någon att diskutera med. Tycker verkligen inte om att känna mig så här tom och motivationslös. Då och då har jag funderat på att ringa Freddan och be honom babbla på om andra världskriget. Det saknar jag ganska mycket. De otaliga timmarna vi spenderade med Discovery Channels WW II-program. Suck. Jag har ingen som får mig att tänka till. Hjärndödande.

Skriva var det ja.

Det är viktigt att pedagoger är förstående för att barn går igenom en kris när de börjar förskolan. Separationsångest och behov av övergånsobjekt och barns emotioner
The end. Räcker det?

bokstavsbarn

2010-02-10T21:50:00.001+01:00

C är en fin bokstav.

Nej, jag har inga ambitioner om att få höga betyg.

C är bättre än både D och E. Och definitivt bättre än F och Fx.

C är en sjuk bokstav.

Förlåt, men det här med romantik?

2010-02-08T15:07:00.003+01:00

Ibland har jag känt mig som världens otacksammaste tjej. Jag har min egen syn på vad som är romantiskt och inte. Jag tycker till exempel att blommor och choklad är tacky. Middagar på tu man hand med levande ljus, vin och ögon att drunkna i.. det tackar jag bestämt nej till. Jag har mer än en gång genom åren försökt åla mig undan sådana tillfällen. Och lyckats. Det är finare om någon säger: Jag tar disken så sätter du dig i soffan. Jag har aldrig varit särskilt förtjust i att FÅ saker. Vad beror det på? Visst har det hänt att jag tyckt att jag inte förtjänat det, men oftast känns det som att då förväntar sig den som gav mig något att jag ska ge något tillbaka. Kanske inte med en gång men snart. Senare. Och sånt är jag inte vidare bra på. Jag tycker inte om att planera. Därför planerar jag inte heller vad jag säger. För det tycker jag är fult. En del saker låter helt enkelt inte naturligt när man säger det. Därmed inte sagt att jag inte kan uppskatta romatiska gester för andra. Tillexempel att åka till Köpenhamn och möta upp sin flickvän, eller köpa små knasiga julklappar till en bisarr julkalender. Eller ..ja sånt.

Visst, det är tanken som räknas. Men ibland är det just tanken bakom som är creepy.

Nej, jag är nog bara otacksam.

Detta inlägg kom till på grund av den annalkande tramsdagen Alla hjärtans dag. Jag orkar inte ens börja argumentera kring det. I leave it. Lyckligtvis kommer jag vara i H-sand då.

Att göra när man inte pluggar

2010-02-08T13:38:00.002+01:00

Blev en tur till Åre igår. Bilderna kommer i omvänd ordning men jag ooooorkar inte göra om det.

Första bilden är således den jag tog typ sist.

Spanade in det omtalade Copper Hill. Många turer först kring bygget av eländet, och sedan att ägarna inte hade råd att ha kvar det (mitt i lågkonjunkturen). Nu har nån storfräsare köpt stället och försöker få vanligt folk att komma dit. Så här ser utsikten därifrån ut. Kan tänka mig att den är ännu bättre sedd från rummen på översta våningen, en solig dag.

Tott med isdekoration (mängd framför storlek i detta fall).

En fe-ruktansvärt neonfärgad bil. Tar man bort Teliareklamen så kan jag tänka mig att köra runt i den. HÄ-HÄ!

Torget i Åre. Nästan lika livligt som Stortorget i stan.

Ja, snyggare än så här blir det väl inte. Påminner lite om Långa Farbrorn som dansar.

Dö snö

2010-02-07T22:27:00.001+01:00

My god, vilken tokig rulle.

Sömnbrist

2010-02-05T08:11:00.003+01:00

Tre timmars sömn är nog lagom för att orka avverka dagens bestyr.
När jag inte kunde sova låg jag och funderade på allt möjligt men ganska mycket på om det är dags att börja med rawfood lite mer seriöst. Har ju provat någon måltid här och där genom åren och det kändes fint. Ska läsa på lite först. Nu ska jag läsa annat. Mera Montessori.

så går det när man slutar bry sig

2010-02-01T13:18:00.002+01:00

ingen. stress.

min mage är liksom....lugn. för första gången sedan juni någon gång.

ljuvligt.

allt jag sa igår, förra veckan eller i morse saknar betydelse just nu.

i.don't.care.

sweet.

pratatatatatatata

2010-01-30T00:35:00.003+01:00

jag behöver prata med någon det finns ingen att prata med jag blir gaaaaalen.

jag hatar hemlisar, har jag sagt det förut?

jag saknar torsdagsölen. fan.

Pedagogiska priset

2010-01-26T10:42:00.002+01:00

Studentkårernas medlemmar får nominera lärare som de tycker är ett föredöme, enligt vissa kriterier.
År 2009 gick priset till Björn Häggdalen.
Vi hade Björn som lärare i kulturhistoria på gymnasiet.
Jag kan för mitt liv inte komma ihåg att jag tyckte att han var en bra lärare. Men det kanske han var. Det var nog egentligen bara jag som var ung och dum och inte visste hur dåliga lärare man kunde ha. Kanske var Björn en bra lärare fastän jag inte märkte det. Kanske handlade det bara om att jag störde mig på hans comb-over. En dålig elev är en elev som stör sig så till den milda grad på petitesser att de inte kan ta till sig vad en bra lärare försöker förmedla. Björn var nog egentligen bra.
Om jag fick göra om gymnasiet nu så skulle jag förmodligen tyckt att kulturhistoria vore intressant. Jag har nämligen haft riktigt svåra och tråkiga ämnen sedan dess. Ämnen som jag kanske skulle tycka vore intressant att läsa igen. Om några år.
Jag har haft roliga ämnen också. Men det var inte Björn Häggdalen som var lärare i dem.
Lite undrar jag vad det är för ämne som Björn håller i på MIUN. Jag får ta reda på det.

Grattis Björn! Grattis i efterskott.

somewhere in the distance you can hear the train passing by

2010-01-26T10:10:00.000+01:00

Jag saknar dig

n-r-d

2010-01-25T22:37:00.002+01:00

ingen fattar. absolut ingen!

det är en sån jäkla stor grej för någon som är tjock och slapp som jag.
som aldrig har orkat något.

personligt rekord som skriker högre än Motörhead.

cockney.

nerdy nerd-wannabe

2010-01-24T23:09:00.002+01:00

Win 7 OCH ubuntu.

Eftersom jag inte kan bestämma mig.

Eftersom jag är lite wild and crazy.

Eftersom jag har nörd-komplex (jag gillar ju nördar...)

Så nu har jag gett mig ut på okänt vatten här. När nyhetens behag har lagt sig så kanske jag har valt en favorit. Inte bara mellan operativsystemen utan även mellan webläsarna. Testar nämligen Google Chrome just nu också. Känns fint än så länge.

Helgen var fin också. Har ingen aning om vad som blev gjort egentligen förutom återlämnandet av lilla bus och ältandet kring det, men ett antal avsnitt av Chuck och Fringe har avverkats. Käkade hemmagjord sushi idag också. Det satt fint. Det var länge sedan jag gjorde sushi. Det är inte vidare mycket mat efter en dags kamp med dator och kropp, men jag tog en stö-macka till kvällsfika så nu borde jag klara mig till frukost. Imorgon blir det campus och sen lite löpning. Ibland har jag faktiskt lite grejer för mig. Ibland är jag inte alls så tråkig som jag tror att jag är när jag bara sitter hemma och tänker på hur hemsk världen är eller har tentaångest.

Ledsamt

2010-01-22T22:58:00.002+01:00

I morgon flyttar Tord Gaylord tillbaka till moster. Det känns fruktansvärt tråkigt men eftersom tjejerna bara är sura och griniga på hans bustilltag så har jag bestämt att det är för deras bästa. Jag har inte hittat någon annan som vill ha ett litet busfrö heller, men just såhär så har jag ju nära att hälsa på honom. Han är så himla fin. Verkligen snygg. Snyggaste karln jag träffat.
Nu har vi åtminstone försökt. I flera flera månader. Hoppas att både tjejerna och plutten kommer trivas bättre. Men jag kommer sakna goset. =(

Jag ljög

2010-01-22T10:13:00.002+01:00

Jag kan visst bli arg.
Men bara när jag är ensam.

Idag är jag ljuvligt jättearg.
På världen.
På allt trams som finns i min lägenhet.
På att jag faktiskt är rädd för framtiden.
På att jag inte har något körkort.
På att...ja, allt möjligt.

Och det är skönt.

Bra dokumentär om hundavel

2010-01-21T22:57:00.001+01:00

Documentary - BBC - Pedigree Dogs Exposed

bordercollie19 | MySpace Video

Råsa byxlös

2010-01-17T20:45:00.003+01:00

Vem i hela friden har krymt alla mina byxor?
VA? VA? VA?

I över en månads tid har jag inte kommit i byxorna jag har i garderoben.
Kanske har det varit någon elak gnom framme. Kanske har han bytt ut mina byxor mot exakt likadana men som är några storlekar mindre? Kanske tror jag på det. Kanske tror jag att jag har blivit feeeeet.

Jag behöver dessutom nya gamla mjukisbyxor men än har det inte dykt upp några. Har budat på tradera med det är visst fler som vill ha sköna ingådda mudisar av typen gråa pös med inbroderad Intersport-logga på. Fanken ocksåååå! Nya är inte infisna eller soffslitna. Det är inte samma sak. Hur svårt ska det vara egentligen?

Näh, bara ett att göra: Flytta till Mexiko.

2010-01-17T20:06:00.000+01:00

Skoteråkningspremiär

2010-01-17T19:58:00.003+01:00

Idag har jag åkt skoter för första gången i år. Och förra året. Wahoo!
Det var soligt och förbannat blåsigt men jag såg nästan ända till Norge och hem. Eller ja om jag hade haft Stålkvinnanblick alltså.
Fin dag. Jag frös nog sönder fejset lite men skulle det trilla av så kan jag nog se det som en gratis ansiktsförbättring. Tårna däremot, de skulle jag nog sakna.

Imorgon åker jag tillbaka till H-sand för att spendera ännu några dagar med att känna mig som en idiot. Dessutom blir det nya studiegrupper nu. Varenda gång jag involveras i någon grupp nu för tiden så tänker jag på hur gruppdynamiken har vissa stadier för att bli till. Det är konstigt att något ändå fastnat från senaste pluggperioden. Ja, det var ju förstås en bra lärare jag hade också. Jag minns mycket mer från kursen kommunikation än jag minns från företagsekonomi. Kan väl hoppas att det blir samma sak om några år med det jag läser nu. Ehehehe..

Jag vet inte ens om jag vill bli förskollärare längre. Jo det vill jag. Nä det vill jag inte. Jo. Nä... jo...nääääääw... Jo. Kanske lite. Men just nu vill jag äta lite guldnougat.

All-nighter

2010-01-14T14:38:00.002+01:00

Det kommer bli en låååång låååång natt.
Jag ser fram emot att inte ha något att göra i helgen.

Tröttnat på mina bilder

2010-01-12T16:09:00.002+01:00

Önskar att jag kunde komma på något nytt.

Väldigt vacker dag idag. Ja. Solsken och kallt och så vidare.
Fin dag att bli kastrerad på. Jag ska påminna Tord Gaylord om det när han är pigg nog.

Kallt

2010-01-08T14:34:00.001+01:00

Förbannat kallt. Men fint.

Knäck koden

2010-01-07T12:48:00.003+01:00

Jamen hur göööör man?

Jamen det är bara..liksom som att kunna cykla. Håll balansen. Rätt vad det är så gör man det utan att man vet hur man gör det.

Det finns koder att knäcka till det mesta.

Läsa, jonglera, förstå ikeas monteringsanvisningar, baka, säga sexlaxarienlaxask...

Studieteknik.

I can't knäck that kod. It's sort of jäkligt svårt. Jag kommer bara inte på det.

Igår under den kalla kalla promenaden kom jag på saker som jag skrev ner. Huvudtemat var kodknäckningens svårigheter.

Alla våra hjärnor fungerar på olika sätt. Vi tänker på olika sätt. Därför kan en persons sätt att tänka inte nödvändigtvis appliceras på en önskvärd handling som någon annan person ska utföra.

Nä, jag orkar inte skriva allt jag tänkt om det där. Det låter ändå inte riktigt klokt när det kommer ut såhär. Om det är någon som är intresserad så kan vi ta en personlig diskussion om det.

minus trettitvå

2010-01-06T11:07:00.002+01:00

och sol.
igår såg jag att jag lyckades skrapa till mig ett C i betyg på delmoment 2.
det känns fint då jag uppenbarligen kommer köra fullständigt på det här sista delmomentet.

men det göööööööööör inget.

som städerska behöver man inte ha höga betyg i pedagogik.

Intressant

2010-01-05T15:43:00.002+01:00

I introt till One tree hill så citerades nyss Douglas Adams.

"He felt that his whole life was some kind of dream and he sometimes wondered whose it was and whether they were enjoying it."

Det kändes som dagens sanning.
Jag hinner inte riktigt med. Ett nytt år har börjat. Fullt med händelser som bara ligger där och lurar. Smått och stort. Tankar som ska tänkas, men som ännu bara är ett litet litet knapptnågonting någonstans. Spaghetti som ska kokas och politiska val att göra. Jag försöker fortfarande få grepp om förra året. Förra året, säger jag till mig själv. Förra året, vad hände då i världen som var gott och fint?
Och jag svarar mig själv.
Jag vet inte. Jag kommernte på nåt.

Nu ska inte nyblivna vänföräldrar ta illa upp att jag inte räknade deras barnfödslar till värdlens händelser. Jag ville bara inte sätta det i relation till klimatmöten som falierade och österikiska sjuka mustaschgubbar.

Om det här året kommer bli lika fullt av tråkiga nyheter så vete tusan om det är värt att följa dem.

Douglas Adams, I miss you.

Det roliga tar aldrig slut!

2010-01-05T11:44:00.001+01:00

Artiklar om matte.

Måndag

2010-01-04T14:48:00.001+01:00

Aggro

2009-12-30T15:26:00.002+01:00

Slåss.

Ibland vill jag slåss.

Det är förbannat ofint.

Jag är inte särskilt mycket Hulken.
Har dagen stannat? Det ser påsk ut i himlen. Moln. Då kanske det blir lite mindre kallt att vara ute. Artikelsök går åt fanders. Allt annat också. Skönt.
Jag tror jag uppskattar att det här året snart är slut. Jag tror att nästa år kanske blir bättre.
Nytt år, nya möjligheter. Hoppas på resor. Hoppas på mindre stress. Hoppas på mer muskler. Hoppas på att ett eller annat under sker.

Vi får se, vi får se.

Bästa stället i stan?

2009-12-29T23:41:00.002+01:00

Dalwhinnie är, från och med ikväll, mitt favorithak när det gäller mat.
Varför?
Därför att de har tzayspett på sin meny. VEGANSKT OCH BRA!
Jag dog nästan för jag hade verkligen ingen lust att förklara för någon servitris att jag inte äter ditten eller datten. Här fanns tzayspett med whiskyglaze och stekta grönsaker till. Åh maj gådd!
Jag drack en drink också. Den smakade Zoo. Ni vet det där godiset som kommer i askar.
Åhléns vegetariska buffé, Lilla Siam, O'Learys och varenda annan restaurang i byn kan slänga sig i väggen. Det är så värdefullt att veta att man kan käka något utan att behöva dra ifrån ingredienser eller förklara vad man äter och inte. Att bara kunna beställa och få det serverat som alla andra.
Jag medger att jag den senaste månaden varit ebarmeligt less på min veganitet. När man måste lägga så mycket pengar på mat som man ändå måste laga själv och alla andra kan plocka vad de vill och bara snacksa i sig. RAOUR! Orättvist. Kanske är jag bara dålig på att hitta mat. Noll inspiration.

Skit samma. Nu vet ni; Dalwhinnie är stället att gå till. Söt och trevlig personal har de också.

FOOMP!

2009-12-29T10:55:00.001+01:00

Snöängel.

I <3 Sue

2009-12-28T22:20:00.002+01:00

Fanken, hon är min idol, trots sin elakhet
Hon har många snygga Adidasträningsdressar.

Om hundra år fäller jag en tår

2009-12-28T14:20:00.003+01:00

Det är mer än 10 år sedan jag tog studenten.
Nu sitter jag här och letar klipp till arbetet jag håller på med.
Helt plötslig ser jag ett bekant ansikte i klippet jag tittar på. I eftertexterna så står det ett bekant namn.
Och det hela känns mycket främmande och konstigt.
10 år efter studenten tittar jag på en tjej som jobbar med det jag kan använda mig av när jag jobbar (när jag är färdig, om jag blir färdig.. fast just nu övar jag ju på det).
Huh?
Jag vet inget om henne. Inget alls. Mer än att hon gick i min parallellklass. Och att Jönsson pratade en del om henne. Men jag minns inte om vad.
Hon gick i min parallellklass och nu har hon ett parallelljobb till mitt framtida (kanske). Så konstigt det kan bli.

Men ändå blev jag lite glad av att se henne. Det bekanta ansiktet. Jag fick någon slags inbillad förtrogenhet med henne. Löjligt, jag vet.

Ibland händer allt och inget på 10 år.

Skotta snö

2009-12-27T13:33:00.002+01:00

Tjutre centimeter snö föll under natten. Det var bara att ge sig ut och skotta igen. Underbar pudersnö. Kunde inte låta bli att skotta upp en stor hög som jag sedan hoppade rakt ner i. Eller snubblade ner i. Det blev inte så graciöst och tjusigt som jag tänkt mig. Jag skyller på Jannes stövlar som var för stora och nådde upp till knäskålarna på mig.
Shira har just kommit in. Imponerande. Det är -19 grader kallt. Trodde inte den lilla fisförnäma tanten skulle sätta sina mjuka tassar i så kall snö. Höhö!
Nu gosar hon med min arm.
Lillan har sovit hos mig varenda natt. Jag har saknat dem.
Ska återgå till läsandet alldeles snart.

Nytt år om några dagar. Det känns knas.

Solen skiner även på liten stuga

2009-12-26T11:46:00.002+01:00

Efter en tillfällig värmechock igår (-3,4) så är kylan åter på stadiga -10. Solen skiner. Snart är det dags för en fika och sen tror jag att det får bli en promenad innan jag tar itu med nästa läspass. Om jag orkar. Somnade runt halv tre inatt och sov oroligt. Jag vet inte vad som var på riktigt och inte. Det knackade och viskade och hade sig runt mig.

Jag tror att jag ska sätta läsandet åt sidan idag och istället fråga Janne om jag får pilla lite med linux.

Hos mamma

2009-12-24T11:11:00.001+01:00

Vilar mig. Katterna myser och det pysslas lite stilla i köket.
Snart är det dags för den traditionella julaftonspromenaden.
-10 grader och sol. Bra dag.
Jag önskar alla en riktigt fin jul.
Puss och kram.

Schmap

2009-12-23T20:38:00.002+01:00

Jag fick ett mail idag där jag tillfrågades om jag ville godkänna att schmap använde en av mina bilder till sin kartgrej över Edinburg.
Jag måste läsa in mig lite mer på det där och rådfråga Jocke och sådär innan jag bestämmer mig.
Jag anser att mina bilder inte är något att hurra över och blir snarare obekväm än smickrad över frågan. Vad ska de med mina kassa bilder till? Det måste ju finnas en miljard bilder som är bättre än min. Hm.

Eller vad tusan, vill de ha min bild så kan de väl få ta den då eller nåt. Jag vet inte.
Snart kommer bror. Jag måste fixa lite innan dess.

Kan inte fatta att det är julafton i morgon. Vart har all tid tagit vägen?